Hur kan vi veta att något som ingår i historien faktiskt har hänt? Ett sätt att besvara den frågan är att säga: det finns papper på att det har hänt. Det vill säga det finns till exempel arkiv, handlingar, papper med text, dokument, som berättar för oss att något specifikt faktiskt har hänt.

Att det finns artiklar om en händelse på till exempel Wikipedia behöver inte betyda att det som står där stämmer. För att kunna veta säkert, måste man gå till den ursprungliga källan. Alltså arkivet.

Att avgöra hur tillförlitig en källa är kallas för källkritik. Källkritiken bygger på följande kriterier:

  • Identifikationen av källan. När man står inför en arkivhandling måste man ställa sig frågan: kan den här källan ha tillkommit när den borde ha tillkommit? Är det här dokumentet från den tiden? (Är källan äkta? Vem har skrivit den?)
  • Samtidighetskriteriet. Är den här källan, det här dokumentet tillkommet samtidigt som det som står i texten? Är det en förstahandsuppgift? Eller kan en senare tillkommen muntlig uppgift ha förändrat uppgiften?
  • Tendenskriteriet. I vilket syfte har källan tillkommit? Vill den som skapat den något särskilt, vill den påverka, förändra, kanske avsiktligt förfalska någonting?
  • Beroendekriteriet. Finns det flera av varandra oberoende källor som berättar om ungefär samma sak?
  • Urvalskriteriet. Har upphovspersonen till den här källan valt bort något? Vilka uppgifter saknas här, som hade kunnat förändra det som står i källan?

Det gäller att väga texten (arkivhandlingen) mot sammanhanget som källan tillkom i, och alltid ställa sig frågan: är det här rimligt? Kan det ha gått till så här? Vad talar för det? Vad talar emot? Man måste faktiskt vara litet misstänksam.

Den sista och viktigaste frågan är: Vad är det vi ser? Svaret på den är nämligen en första väg in i kunskap om något som en gång har hänt, en väg till historien.

En lathund för hur elever kan arbeta med arkivmaterial och källkritik finns här.

Länkar till mer information om källkritik finns här.