När man vill att skolelever ska träna sin förmåga att kritiskt granska och bearbeta källor brukar man ofta utgå ifrån de klassiska källkritiska kriterierna (äkthet, samtidighet, beroende, tendens och kontext) och tillämpa dem i tur och ordning på det valda källmaterialet.

Här presenteras ett möjligt sätt att arbeta med primära källor tillsammans med skolelever. Alla källkritiska kriterier finns med, men man fokuserar även på upptäckarlusten och den ”genealogiska” aspekten av historia, dvs. den egna upplevelsen av historien.

0. Innan du börjar:

  • Välj ut ett par relevanta primära källor.
  • Se till att tipsa eleverna om sekundära källor/litteratur inom det valda området, som de kan använda sig av.
  • Bestäm vilken mall/frågor du vill använda för analysen av de primära källorna

1. Väck elevernas engagemang med hjälp av primära källor.

Utgå ifrån elevernas tidigare kunskaper om ämnet. Berätta att de nu ska leka historiedetektiver och granska spår av det förflutna.

Be eleverna titta noga på varje källa och fundera över följande frågor:

  • Vem tror du skrev, eller lät skriva, denna källa?
  • När skapades den? Är den samtida med de händelser den berättar om?
  • Finns det något i källan som vid ett första ögonkast påkallar din uppmärksamhet?

Hjälp eleverna upptäcka ”nyckelaspekterna”:

  • Såg du något ”oförväntat” eller rent av ”konstigt” i källan?
  • Vad vill källan förmedla? Vilket budskap vill den ge? Vilka kraftfulla uttryck används i den?

Uppmuntra eleverna att tänka på hur de personligen berörs av källorna:

  • Vilka känslor, tankar och/eller frågor väcker källan hos dig?

2. Väck elevernas upptäckarlust.

Uppmuntra eleverna att spekulera kring varje källa, dess skapare och sammanhanget (kontexten) den är skapad i.

  • Vad hände annars under denna tidsperiod?
  • Varför har någon skrivit denna källa? I vilket syfte?
  • Vad ville skaparen av källan förmedla?
  • För vilken målgrupp har denna källa skrivits?
  • Vilken reaktion tror du att källan väckte hos denna målgrupp?
  • Kan du se i källan några tecken på fördomar, åsikter man vill få fram, eller stereotyper? Vilka? Ge exempel.

Fråga eleverna om denna källa överensstämmer med andra primära källor, eller med vad de redan visste.

  • Be eleverna att ifrågasätta den egna synen på det förflutna mot bakgrunden av den nya kunskap som de har fått genom källan.
  • Uppmana eleverna att försöka hitta andra primära eller sekundära källor som antingen bekräftar eller säger emot källmaterialet.

3. Ge en bedömning på elevernas förmåga att agera källkritiskt och använda sina analytiska färdigheter när de konfronteras med primära källor.

Be eleverna sammanfatta vad de har lärt sig.

  • Be eleverna att motivera sina slutsatser.
  • Hjälp eleverna att identifiera frågor för framtida forskning och fundera på vilka strategier de kan använda för att få svar på dem. 

B. Lathund för historiebruksundersökningar

1. Välj lämpligt studieobjekt. Det kan t.ex. vara en text, en hemsida, en bild, en film, ett dataspel, en lärobok, ett konstverk mm. med historisk anknytning.

2. Försök kartlägga hur studieobjektets centrala händelse/skeende/person framställs. Hur värderas händelsen/personen? Skildras den i positiva eller negativa termer? Hur skildras andra personer/händelser?

3. Granska resultatet av din kartläggning mot den bild som är allmänt accepterat i den historiska forskningen. Stämmer skildringen överens med den? Skiljer framställningen sig från vad andra källor berättar om samma händelse/person? Vari består skillnaderna? Vad kan det finnas för anledning till skillnaderna?

4. Återge hur det historiska materialet har använts i studieobjektet. Vad används det till? Vilken funktion fyller skildringen?

5. Med utgångspunkt i kategorierna ovan, ange vilka olika slags historiebruk som syns i studieobjektet? Finns det andra tänkbara sätt att använda det historiska materialet?