Kiruna

Det finns bara en grav i parken vid Kiruna kyrka, nämligen Hjalmar Lundbohms. På den stora gravstenen står:

”Till fosterlandets båtnad blottade han bergets skatter och skapade staden.”

Järnmalmen i Kiruna har varit känd sedan 1600-talet. Först i slutet av 1800-talet hade dock metallurgin och transporttekniken utvecklas så att malmen blev brytvärd. Brytningen i Kiirunavaara inleddes 1898.

Relaterad läsning: Hjalmar Lundbohm, Krisande gruvindustri finner nya vägar, LKAB

Centralt innehåll

  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1b, 1a2)
  • Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1)

Instuderingsfrågor

  1. Vilket år inleds brytningen av järnmalm i Kiirunavaara?
  2. Vilken roll hade Hjalmar Lundbohm i LKAB?
  3. Hur såg Lundbohm till att Kiruna blev en förhållandevis bra plats att bo på i början av 1900-talet (i jämförelse med andra gruvsamhällen)?
  4. Hur många veckors semester fick arbetarna rätt till 1912?

Diskussion

  • Kiruna är ju helt beroende av LKAB och gruvdriften för att överleva som stad, kan ni komma på andra städer i Sverige som är så tätt sammankopplade med den lokala industrin?

Fördjupning Företagsekonomi

  • 1938 kom den första semesterlagen som gav alla rätt till två veckors semester, idag säger lagen att alla har rätt till minst fem veckor. LKAB var alltså tidigt ute när de gav sina arbetare rätt till två veckor ledigt redan 1912. Undersök hur debatten kring semester såg ut och koppla den till dagens debatt om sex timmars arbetsdag. Utgå från ett företagsekonomiskt perspektiv.

Fördjupning Samhällskunskap

  • Undersök hur gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget påverkar samhället med utgångspunkt i den så kallade stadsomvandlingen, utgå från följande punkter:
      • Varför flyttas delar av staden?
      • Hur går det till?
      • Vem betalar för flytt av hus och nybyggnation?
      • Finns det kritik mot flytten och i så fall, hur ser den ut?
      • Avsluta med dina egna tankar, vad tycker du om Kirunas stads omvandling?

Länktips: Stadsflytten, LKAB samhällsomvandlingen

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *