Asea

År 1881 genomförde affärsmannen Ludvig Fredholm (1830-91) den första svenska demonstrationen av elektrisk gatubelysning i Stockholm. Därmed lade han grunden till vad som skulle komma att bli Asea.

Som teknisk ledare anlitades civilingenjör Georg (Göran) Wenström (1857-1927). På nyåret 1882 gjorde Fredholm och Wenström en ny demonstration på Hindersmässan i Örebro. Här träffade de Görans bror Jonas (1855–93) som höll på att konstruera en likströmsgenerator (dynamo), vilken han fick patent på 1882. Wenströms dynamo var bättre än den engelska utrustning som Fredholm hade importerat. Fredholm förvärvade rätten att exploatera Wenströms uppfinningar och 1883 bildade han Elektriska AB i Stockholm med Jonas Wenström som teknisk rådgivare.

Företaget fick huvudkontor i Stockholm. Tillverkningen förlades till Arboga med Göran Wenström som verkstadschef. Jonas Wenström fortsatte med sitt konstruktionsarbete i Örebro. År 1890 gick Elektriska AB samman med en annan firma och produktprogrammet breddades till att även omfatta elutrustning för industri- och transportändamål. Det nya företaget fick namnet Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea).

ASEA Mimerverkstaden i Västerås omkring 1900.

ASEA Ra-lok (”Rapid”) 1961.

Flyttade till Västerås

Arboga och Örebro var de naturliga lokaliseringsalternativen för Asea men de styrande där föreföll måttligt intresserade av att underlätta etableringen. I stället lyckades Oscar Fredrik Wijkman, som var ledande industriman och kommunalpolitiker i Västerås, att locka Asea till Västerås. Han erbjöd företaget intresserade investerare, en attraktiv industritomt och möjlighet att arrendera ett kraftverk i Västerås.

Därigenom kunde Västerås avancera från landets 25 största stad i mitten av 1800-talet till den femte största tätorten vid millennieskiftet. Asea är också förklaringen till att Västerås är en av landets mest ingenjörstäta städer.

Tunga profiler inom näringslivet

J Sigfrid Edström (1840–1964) var vd i Asea under 30 år och därefter styrelseordförande i 16 år (1903–1949). Han lyckades utveckla företaget till en internationell storkoncern inom elektroteknik (bland annat kraftgenerering, kraftöverföring och järnvägslok).

Edström var även en av 1900-talets tyngsta profiler i näringslivets organisationer. Han var under många år ledamot i styrelserna för Sveriges industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och var ordförande i dessa organisationer 1929–1931 respektive 1931–1943. I SAF var han bland annat med om att förhandla fram Saltsjöbadsavtalet 1938.

En annan framträdande ledare för Asea var Curt Nicolin som var vd/ordförande 1961-91. Under hans tid blev ASEA ensamma i Europa om att kunna leverera kompletta kärnkraftverk utan USA-licens.

ASEA Elektrisk belysning på Vasabron i Stockholm 1881.

Jonas Wenström.

Ludvika

På initiativ av Grängesbergsbolaget och patronen på Ludvika bruk, Carl Roth, grundades Elektriska AB Magnet i Ludvika år 1900 för att förse gruvor, kraftverk och industrier med elektromekanisk utrustning. Företaget drabbades av återkommande kriser och köptes (då under namnet Nya Förenade Elektriska AB) av Asea 1916.

I Ludvika etablerade Asea ett centrum för utveckling och tillverkning av utrustning för elkraftsöverföring. Flera internationella genombrott gjordes inom detta område, bl.a. kraftöverföringar från Krångede 1936, Harsprånget 1952 och till Gotland 1954. Viktiga insatser gjordes av Uno Lamm. I Ludvika finns i dag ett världsledande kluster av företag inom detta område.

ABB bildades

1988 gick Asea samman med schweiziska Brown Boveri och bildade ABB. 1999 avyttrade ABB sina engagemang inom kraftgenerering, tåg och kärnkraft. Dessa verksamheter finns kvar i Västerås inom Alstom, Bombardier respektive Westinghouse. ABB:s huvudverksamhet i Sverige är nu automationsteknik (bl.a. industrirobotar) i Västerås och kraftöverföring i Ludvika. ABB:s huvudkontor ligger i Zürich.