Oscar Kjellberg

År 1903 påbörjade Oscar Kjellberg experiment med elektrisk svetsning i en liten verkstad vid Stigbergskajen i Göteborg.

Han hade som maskinist irriterat sig på de läckande ångmaskinerna som ständigt behövde repareras genom nitning. De metoder med elektrisk svetsning som då fanns gav helt otillfredsställande resultat. Kjellberg saknade teoretisk utbildning för detta men hade genom självstudier kommit till insikt om problemets natur: det gällde att förhindra den omgivande luftens förödande inverkan på svetsmaterialet.

År 1904 hade Kjellberg lyckats utveckla en fungerande svetsmetod men han saknade tillräckligt med kapital för att kunna gå vidare på egen hand. Dessbättre fick han nu helhjärtat stöd av Hugo Hammar och ledningen på Lindholmens varv. Tillsammans startade de 1904 Elektriska Svetsningsaktiebolaget (Esab). Varvet tillhandahöll även en lämplig tomt. Hammar invaldes i styrelsen och åtog sig ansvar för ekonomin. Från delar av sonens leksakstryckeri gjorde han Esabs första firmastämpel.

Svetspatenten mötte motstånd

År 1905 fick Kjellberg patent på den belagda svetselektroden och två år senare kompletterades det med ytterligare ett patent. Företag i flera länder köpte rätten att använda hans metod. Motståndet mot den nya metoden var större i Sverige än i många andra länder. Här hemma fruktade både verkstadsägare och arbetare att de skulle förlora arbetstillfällen om svetsningen skulle slå igenom. En reparation som tidigare kunde ta nästan en månad kunde med svetsning göras på ett par timmar.

Västerbron i Stockholm, vid invigningen i november 1935. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Elsvetsningens genombrott

Elsvetsningen användes ursprungligen endast vid reparationsarbeten. Men 1920 byggde Esab ett helsvetsat litet reparationsfartyg för användning i Göteborgs hamn. På 1930-talet fick metoden sitt genomslag i Sverige, både för skeppsbyggen och för stora brokonstruktioner som Götaälvbron i Göteborg och Västerbron i Stockholm.

Kjellberg kom att leda Esab till sin död 1931. Till de egenskaper som bidrog till hans framgångar hörde en enorm arbetsdisciplin, noggrannhet i alla detaljer, sparsamhet och ett fenomenalt minne. Det sägs att han aldrig behövde ta fram en arkiverad skrivelse, eftersom han mindes exakt vad som stod i den.