Sverige som IT-nation

Stockholm rankas högt i Europa när det gäller kreativa näringar. Boken Kreativa Sthlm som släpptes 2018 visar hur mångfacetterad stadens kreativa företagsvärld är och vilken lång historia den har. Här på företagskällan har vi utifrån texter i boken skapat ett antal artiklar med tillhörande lektionsförslag.

Vi är i början av digitaliseringens omstöpning

Informationsteknik (IT) – de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation har spelat en avgörande roll för samhällsutvecklingen under senare tid. Det är svårt att finna någon del av samhället som inte påverkats av datorer, smarta telefoner och modern kommunikationsteknik. Snart sagt alla företag och myndigheter använder digital teknik och digitala tjänster har nu blivit integrerade i det dagliga arbetet. IT har förändrat hur vi tar del av och vilka som producerar information och nyheter, hur vi tränar, konsumerar och upprätthåller personliga och professionella relationer.

Vår förlitan på IT är så tydlig i vardagen att det, åtminstone för den unga generationen, kan verka osannolikt att internet i den form som vi känner till det växte fram först i början av 1990-talet, och att smarta mobiltelefoner var ovanliga i Sverige för bara tio år sedan. Givet att IT på kort tid har fått ett så omfattande genomslag skulle man kunna tro att merparten av digitaliseringsprocessen ligger bakom oss. I själva verket pekar mycket på att fördelarna med IT i huvudsak väntar på att realiseras. För att sätta framtiden i perspektiv kan det vara bra att börja med en historisk tillbakablick.

Historien lär oss att teknikutveckling oftast sker genom gradvis förändring. Många innovationer behöver utvecklas under flera årtionden innan deras potential kan realiseras. Forskaren Chad Sverson förklarar att nya, revolutionerande tekniker har en skakig utveckling fram till att de får ett brett genomslag. Detta ligger också i linje med de slutsatser de svenska ekonomerna Harald Edquist och Magnus Henrekson når fram till i sin forskning. De båda lyfter fram ångmaskinen som exempel – den uppfinning som gjorde framväxten av fabriker möjlig. Den första kommersiellt framgångsrika ångmaskinen utvecklades redan 1712. Det tog dock lång tid innan tekniken kunde införas i bred skala i produktion. Först omkring 1850 hade ångmaskinstekniken finslipats så att den började användas brett i näringslivet.

Den produktivitetsutveckling som ångmaskinerna möjliggjorde, i form av den industriella revolutionen, banade väg för en kraftigt höjd levnadsstandard världen runt. För att nå dit räckte det inte med att uppfinna själva maskinen. Lika viktigt var att innovationen vidareutvecklades, så att dess användningsområden ökade. Dessutom behövde människor och organisationer lära sig att använda den nya resursen. Idén att använda ångans kraft för att driva maskiner är faktiskt äldre än början av sjuttonhundratalet. Den första ångturbinen beskrevs redan av Heron från Alexandria, en matematiker och ingenjör som levde under det första århundradet efter Kristus.

Att det tog nära två årtusenden innan ångkraft kunde användas praktiskt visar tydligt att innovationer är komplexa processer, där vägen mellan idé och framgång kan vara lång. En annan upptäckt som förändrade världen är elektrifieringen. Även dess fördelar kunde förverkligas först på sikt. Redan 1831 påbörjade den brittiske fysikern och kemisten Michael Faraday en serie experiment som resulterade i upptäckten av principerna för elektromagnetiska generatorer. Året därefter byggdes den första generatorn som kunde leverera energi till industrin. Edquist och Henrekson förklarar att det var först 40 år senare som elektriciteten började användas i stor skala och därmed fick omfattande betydelse för produktivitetstillväxten. Elektrifieringen startade en process som kan liknas vid en andra industriell revolution.

Datoriseringen kom att bli nästa stora omvälvning. Återigen tog förändringen tid. Effektiva transistorer, en uppfinning som gjorde byggandet av datorer möjlig, utvecklades i mitten av 1900-talet. Andra relevanta uppfinningar är kommunikationssatelliten som blev en realitet under 1960-talet, fiberoptiska kablar som utvecklades under 1970-talet samt mobiltelefonen som först introducerades under 1980-talet. Tillsammans lade dessa teknologiska innovationer grunden för modern IT-teknik. Det var dock först under 1990-talet som denna gav upphov till en snabb produktivitetstillväxt.

De nämnda exemplen illustrerar alla samma poäng: innovationer sker inte över en natt. Det tar årtionden innan de mognat till dithän att de får fullt genomslag. Denna insikt är viktig att hålla i minnet när vi betraktar potentialen hos IT-teknikerna. Redan i dag har digitaliseringen förändrat världsekonomin markant. Digitala kommunikationer sker smidigt över gränserna och främjar globalt utbyte. Genom digital marknadsföring kan även små exportinriktade företag nå en global publik. Framtagandet av immateriella värden, som till exempel programkod, ökar i betydelse.

Kunskapsintensiva ekonomier som Sverige har dragit stor nytta av att ligga i framkant av denna utveckling. Samtidigt har vi sannolikt bara sett början av digitaliseringsprocessen. Under kommande årtionden förväntas framväxten av smarta datorsystem och robotisering starkt förändra samhällsekonomin. En digital strukturomvandling vidtar, vilken skapar helt nya villkor för hur produkter tillverkas, tjänster utformas, hälsa främjas och hur kunskaper förmedlas.

Det blir en central samhällsutmaning att tillvarata de möjligheter och möta de utmaningar som strukturomvandlingen medför. Digitaliseringsprocessen kan bli lika omvälvande, om inte mer, som den datorisering som skedde gradvis under 1900-talets andra hälft. De företag, branscher, regioner och länder som lyckas bli drivande i utvecklingen har framtiden för sig. De som inte lyckas anpassa sig kan snabbt bli omsprungna i en föränderlig omvärld. I det sammanhanget är det förstås viktigt för regioner och länder att vara i digitaliseringens framkant. Därför är programmering och datorspel – två centrala delar av den digitala utvecklingen – betydelsefulla näringar.

Sverige som IT-nation

År 2002 publicerades rapporten The Global information technology report, baserad på en djupgående komparativ studie av förutsättningarna för den digitala ekonomin runtom i världen. Huvudförfattarna var Geoffrey Kirkman och Jeffrey Sachs vid Harvard, samt Peter Cornelius och Klaus Schwab vid World Economic Forum. De fick stöd av en mängd analytiker runtom i världen, för att grundligt kartlägga förutsättningarna för den digitala ekonomin i olika länder. Rapporten kom ut kort efter att IT-bubblan i början av 2000-talet hade spruckit. Ändå pekade författarna framsynt på utvecklingen av den digitala ekonomi som skulle komma att förverkligas. Redan denna rapport lyfte fram Sverige som ett land med ovanligt goda förutsättningar för digitalisering. Som skäl framhölls att Sverige tidigare än de flesta europeiska länder öppnat sin telekommunikationsmarknad för konkurrens, från inhemska likväl som från utländska aktörer. Dessutom visade jämförelsen att Sverige hade en av världens bästa spridningar av internet.

Statistik från år 2000 visade exempelvis att 56 procent av invånarna i Sverige hade tillgång till internet. Enbart USA och Irland, två länder där 60 procent av invånarna hade internettillgång, låg före. Kanada och Sydkorea, där 14 respektive 28 procent av invånarna hade tillgång till bredband (och 41 respektive 40 procent till internet), låg dock före höghastighetsuppkoppling. I Sverige var det nämligen bara fyra procent som år 2000 hade bredband. Rapportförfattarna betonade att Sverige bland andra fördelar hade en högkvalificerad befolkning, länge varit ett högteknologiskt land som snabbt anammat ny teknik samt att små och medelstora företag i Sverige var snabba med att digitaliseras. Skatteavdrag för köp av datorer hade uppmuntrat allmänheten att införskaffa hemdatorer.

Dessutom hade regeringar sedan 1994 genom olika IT-kommissioner verkat för att förbereda sig för digitaliseringen, bland annat genom tidig användning av internet i myndighetsvärlden. The Global information technology report lyfte också fram en del faktorer som sänkte Sveriges digitala konkurrenskraft, exempelvis en hög skattenivå. Sedan dess har Sverige fortsatt att ligga på toppen i länder med digital konkurrenskraft.

Tillgången till programmerare är här naturligtvis en nyckelfaktor. Företag i programmeringssektorn bidrar till att skapa den mjukvara som är grunden för digitala lösningar – allt från datorer till mobiltelefoner och läsplattor bygger ju på samspelet mellan hårdvara och mjukvara. Mjukvaran tillåter oss att använda alla olika former av digitala lösningar. Det finns en myriad digitala företag som verkar i näringslivets framkant i Sverige, framför allt i Stockholm. Några exempel är Ericsson, vars utrustning för mobila kommunikationsnätverk används runtom i världen, Spotify som blivit världsledande i streaming av musik, Dice som är en ledande utvecklare av datorspel samt en rad nya framgångsföretag specialiserade på digitalisering av finansiella tjänster.

Organisationer som är specialiserade på programmering fyller ofta en stödfunktion – de hjälper andra företag inom alltifrån industri till turism, handeln, välfärden och tjänstesektorn att ta fram och lyckas med digitala lösningar. Digitala läkarbesök kan tas som exempel på en lösning för att minska vårdköer, öka sjukvårdens tillgänglighet och spara pengar, och har också lanserats av ett flertal privata vårdföretag i Sverige. Det behövs förstås avancerad programvara, anpassad till de enskilda verksamheterna, för att få denna lösning att fungera. Ett mönster i Sverige är att de regioner som har brist på programmerare tenderar att uppleva problem i det övriga näringslivet. Stockholm har som IT-stad här en styrka, då företag specialiserade i programmering kan stödja det övriga näringslivet i sin digitalisering.

Dela med dig av dina tankar