I vår ordlista hittar du förklaringar till många ord och ekonomiska och ekonomhistoriska begrepp som förekommer i artiklarna på företagskällan.
I vår ordlista hittar du förklaringar till många ord och ekonomiska och ekonomhistoriska begrepp som förekommer i artiklarna på företagskällan.
En a-aktie har vanligtvis högre röstvärde än andra aktier, det vill säga ger fler röster på bolagsstämman.
Ett kreditinstitut med bred verksamhet som bland annat inlåning och utlåning, betalningsförmedling och värdepappershandel. Ibland menar man också en bank riktad mot företag som kunder.
Aktiebolag är en verksamhetsform som bygger på tanken att bolag kan delas upp i andelar som kan köpas och säljas.
Att bjuda ut aktier till försäljning.
En lista över aktier som tidigare har tillämpats på Stockholmsbörsen. För notering på A-listan gällde bland annat att företaget skulle ha ett börsvärde på minst 300 miljoner kronor och ha minst 2 000 aktieägare.
Avbetalning på en skuld.
En period i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, som bland annat präglades av utbredningen av elektricitet och förbränningsmotorer samt tillverkning och användning av stål.
Lagstiftning i syfte att bevara konkurrensen inom handeln genom att olagligförklara truster (marknadsdominerande företagsgrupper) och karteller.
Allmänna pensionsfonder har funnits sedan 1960-talet. De inrättades i samband med reformen om allmän tilläggspension (ATP). AP-fonderna har till uppgift att dels utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och pensioner, dels bidra med avkastning till pensionssystemet på lång sikt.
Slöjdvaror som tillverkades för försäljning utanför hemmet, framför allt före industrialismens genombrott.
Att från statens mark avmäta och avskilja mark som ska tillhöra en enskild individ.
Aktier med lägre röstvärde än a-aktier, det vill säga innebär färre röster på en bolagsstämma.
Balansräkningen är den ena av bokslutets två huvuddelar – den andra är resultaträkningen. Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle, vanligtvis sista dagen på räkenskapsåret (bokslutsdagen). Balansräkningen består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. Balansräkningens båda sidor är alltid lika stora. Summan av tillgångarna ska vara lika med skulderna och det egna kapitalet.
Kungliga bankinspektionen bildades 1907 med uppdrag att sköta tillsynen över affärsbankerna. Verksamheten breddades senare till att även omfatta kontroll av fondhandeln och fondbörsväsendet. Bankinspektionen slogs 1991 samman med Försäkringsinspektionen och bildade Finansinspektionen.
En metod för att framställa stål. Metoden patenterades av den engelske ingenjören Henry Bessemer 1855 och hade stor betydelse för den industriella revolutionen. Göran Fredrik Göransson, grundaren av Sandvikens Jernverk, var den förste i världen som lyckades framställa stål industriellt med denna metod.
Resultatet av ett handelsfördrag mellan två länder.
Ett avtal mellan två parter som innebär att båda parter har ömsesidiga förpliktelser gentemot varandra, avtalet gäller alltså inte bara i ena riktningen. Ett bilateralt handelsavtal avser – till skillnad från ett multilateralt – enbart två avtalsslutande länder.
Ekonomiskt system där det förekommer såväl privata och kooperativa som statliga och kommunala företag.
Bruttonationalprodukten är det sammanlagda värdet av de varor och tjänster för slutlig användning som produceras i ett land för marknaden och för den offentliga sektorn under en period, vanligen ett år.
En kronologisk och systematisk redovisning av ekonomiska förhållanden, med angivelse av tid och belopp för varje transaktion som påverkar en verksamhets ekonomiska ställning.
Avsluta alla konton i bokföringen och sedan göra en sammanställning av tillgångar och skulder vid slutet av redovisningsperioden samt av intäkter och kostnader under perioden.
Alla aktiebolag måste ha en bolagsordning. I den beskrivs de grundläggande reglerna för bolaget.
Detta är ett aktiebolags högsta beslutande organ. På stämman väljs bland annat styrelse och revisorer, och man fattar beslut om hur bolagets vinst eller förlust ska fördelas. På bolagsstämman får företagets aktieägare delta i besluten.
En obligation (ett skuldebrev) som ges ut av bostadsinstitut för att finansiera långa utlåningar till bostäder.
Resultatet av en konferens i Washington 1944 där 44 nationer bland annat enades om att grunda Internationella valutafonden och Världsbanken. Genom detta system lades grunderna till efterkrigstidens internationella betalningssystem. Se även Internationella valutafonden och Världsbanken.
Varor som handlas i stora volymer.
Burskapets funktion var att bevilja vissa invånare rätten att självständigt idka näring, hantverk eller handel i en stad.
Nettot av ett lands löpande transaktioner (bland annat handel) med utlandet.
Organiserad marknad för handel med till exempel värdepapper (fondbörs) eller valutor (valutabörs).
En allmän sänkning av prisnivån. Motsats till inflation.
En period av starkt prisfall i Sverige 1920–22. Efter första världskriget växte många länders ekonomier kraftigt när länderna skulle återuppbyggas. De länder som stått utanför kriget, till exempel Sverige och USA, fick snabbt igång produktionen. När krigsländerna inte längre kunde betala uppbyggnadsprogrammen och sin import hamnade världsekonomin i kraftig kris med full deflation. Detta drabbade särskilt Sverige och USA som hade stor överkapacitet.
Befolkningslära. Studiet av befolkningens sammansättning och förändringar.
En djupgående lågkonjunktur. Se även Lågkonjunktur.
1: Kemisk förening där en eller flera väteatomer i en stamförening ersatts med annan (andra) atom(er) och/eller grupp(er). 2: Gemensam benämning på värdepapper, till exempel optioner, vars värde påverkas av värdet på ett annat värdepapper, till exempel aktier.
Derivatinstrument hjälper företag att hantera risker i en värld där valutor och räntor rör sig mycket snabbare än förut. Dessutom knyter de ihop världen genom att priser blir jämförbara i tid och rum. Därför betraktas derivatinstrument ibland som ett slags globaliseringsadapter.
Sista ledet i distributionskedjan för varor från producent till konsument.
Nedskrivning av en valutas värde i förhållande till guld eller andra valutor.
En uppdelning av en helhet i två icke överlappade delar. Allt måste höra till den ena delen eller den andra, och ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.
Den ränta som riksbanken fastställer.
Att skapa en bredd inom en företagskoncern och därmed minska riskerna.
Indelning av ett företags verksamhet i resultatenheter, divisioner.
Drätselkammare var namnet på styrelsen i en svensk stad. Begreppet drätselkammare användes fram till kommunreformen 1971. Drätselkammaren ersattes då av kommunstyrelsen.
European Free Trade Association (Europeiska frihandelssammanslutningen). Ett frihandelsområde som trädde i kraft 1960. EFTA grundades av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike. EFTA:s betydelse har minskat eftersom alla nuvarande medlemsländer har frihandelsavtal genom till exempel EU.
Utgivning av finansiella instrument, till exempel aktier.
Syftet med emissionsbolagen var att underlätta finansieringen av företag och emitteringen av deras aktier. Emissionsbolagens finansieringsverksamhet byggde på 1) bildande av nya bolag, 2) rekonstruktion av äldre bolag, 3) genomförande av bolagsfusioner, och 4) förmedling av bolags aktieaffärer.
En person som till exempel startar nya företag eller utvecklar nya produkter.
En entreprenörs aktiviteter och verksamhetsförhållanden. Se även Entreprenör.
Europeiska unionen. Benämning på det sedan 1 november 1993 enligt Unionsfördraget (Maastrichtfördraget) fördjupade och utvidgade samarbetet mellan europeiska stater. Sverige blev medlem i EU 1995.
Statlig kreditgaranti som via Exportkreditnämnden lämnas till exportör eller kreditgivare för att skydda exportören mot köparens eventuellt bristande betalningsförmåga.
En organisation med uppgift att stimulera svenska företag till ökad export, främst för små och medelstora företag, samt i övrigt ge stöd vid företagens internationella affärsutveckling. Exportrådet slogs 2013 samman med den investeringsfrämjande myndigheten Invest Sweden, och bildade Business Sweden.
Privilegierade sammanslutningar av fabriksidkarna på en ort.
Fast växelkurs innebär att centralbanken agerar på valutamarknaden och genom att köpa och sälja den egna valutan jämnar ut uppåt- och nedåtgående trender i växelkursen. Vid rörlig växelkurs låter centralbanken i stället växelkursen bestämmas av valutahandlarnas bedömningar.
Den amerikanska centralbanken.
Statlig myndighet med uppgift att övervaka banker, försäkringsbolag, finansbolag och värdepappershandeln i Sverige.
Bank, annat kreditinstitut eller fond som lämnar krediter eller bistår med utvecklings- eller riskkapital.
Ett samlingsnamn för världens globala finansiella infrastruktur och för den interaktion som uppstår när olika aktörer köper och säljer finansiella tillgångar, till exempel i form av värdepapper, finansiella instrument, råvaror och handelsvaror.
En eller flera personer som var för sig eller tillsammans får träffa överenskommelser som är bindande för ett företag.
Transport av lösa stockar i rinnande vatten eller av virkesbuntar över sjöar eller längs en kust. Flottningen har haft stor betydelse för utvecklingen av den svenska skogsindustrin.
Politisk term som blev vanlig efter att den använts av den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson i en riksdagsdebatt i januari 1928. Termen beskriver det samhälle som socialdemokraterna eftersträvade.
Jord som var befriad från grundskatt till kronan, det vill säga staten. Frälsejord kunde tillhöra kyrkan eller adeln.
Sammanslagning av två självständiga företag till ett enda genom att det ena företaget upphör och dess tillgångar och skulder övertas av det andra företaget.
Samhällen före industrialiseringen som präglades av jordbruk. Den industriella revolutionen inleddes i Storbritannien under 1700-talet, för att under 1800-talet spridas i västvärlden. Se även Industriella revolutionen och Industrialisering.
En organisationsform för produktion och distribution av varor. En förläggare (ett företag eller ett handelshus) förser en producent med råvaror eller halvfabrikat, varpå producenten tillverkar produkten i sin egen verkstad eller i hemmet. Produkterna säljs sedan på marknaden av förläggaren.
Försäljningsvärde av ett företags produktion minus kostnaderna för inköp av till exempel råvaror, bränsle och halvfabrikat.
General Agreements on Tariffs and Trade. Ett avtal som tillkom 1947 i Förenta Nationernas regi. Avtalet syftar bland annat till att avskaffa tullar och handelsregler.
Förändringsprocess där stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Globalisering kan ses som en samlingsbenämning på utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur.
Ett kansli inom utbildningsdepartementet 2006–2009, som hade till uppgift att lägga fram en strategi för hur Sverige skulle möta globaliseringens risker och tillvarata globaliseringens möjligheter. I slutbetänkandet ”Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin” tecknade rådet en i grunden positiv bild av globaliseringen.
En term inom företagsekonomin för värden i ett företag som överstiger det bokförda värdet på företagets tillgångar. Vid köpet av ett företag kan goodwill förklaras av bland annat ett välkänt varumärke eller stor kundkrets.
Handelsled som förmedlar varor till detaljhandeln med flera, dock inte till slutkonsumenten.
Samhällsutvecklingen i Tyskland och Österrike, vanligtvis mellan 1848 och 1873, då industrialismen växte fram.
Ett penningsystem där penningenheten motsvarades av en bestämd guldmängd. Systemet infördes i de flesta länder under 1800-talet och tillämpades fram till 1930-talet. I Sverige avskaffades systemet 1931 och ersattes med pappersmyntfot.
Block av stål som är avsett för vidare bearbetning genom till exempel valsning eller smidning.
Myndigheter som utövade tillsyn och domsrätt över fabriker och manufakturer i städerna enligt 1739 års lagstiftning. Genom 1846 och 1864 års reformerade näringslagstiftning ersattes den rättsliga regleringen av hantverk och industri, bland annat hallrätterna, av andra och friare former.
Skillnaden mellan värdet av ett lands export och import.
Politiskt parti i Sverige under frihetstiden (1718–1772). Se även Mössorna.
Dominans eller ledande ställning som en person, en organisation eller till exempel ett land kan ha.
Förvaltningsbolag vars verksamhet huvudsakligen består av att äga aktier i andra bolag.
Människors kunskaper, färdigheter och andra till fysiska och psykiska egenskaper som bidrar till produktionsförmågan.
Ett begrepp som lanserades i Brundtlandrapporten 1987, där det definierades som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet har fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för både lokal och global samhällsutveckling.
En fas i ett konjunkturförlopp som i regel präglas av hög sysselsättning, höga investeringar och stigande priser.
Att industrins andel av produktion och sysselsättning ökar samtidigt som teknik, organisation och sociala förhållanden omvandlas genom det moderna fabrikssystemets utveckling.
En term som avser omvälvningen från agrarsamhälle till industrisamhälle, i första hand i Storbritannien 1760–1840, men även industrisamhällets genombrott i andra länder. Under dessa årtionden uppstod i Storbritannien ett fabrikssystem grundat på mekanisering, med ångmaskinen och utbyggd vattenkraft (först i form av vattenhjul och senare i form av turbiner) som drivkraft.
Penningvärdesförsämring – en snabb stegring av den allmänna prisnivån, ofta beroende på att efterfrågan på varor och tjänster stiger snabbare än tillgången. Motsats till deflation.
IMF (International Monetary Fund) är en internationell organisation som bildades 1944, med uppgift att bland annat främja finansiellt samarbete över gränserna och underlätta världshandelns finansiering.
En fond till vilken företag gör avsättningar för framtida investeringar.
Förvaltningsbolag (holdingbolag) med huvuduppgift att placera sitt kapital i värdepapper så att aktieägarna får en större riskfördelning än vad de skulle få vid direktplacering av sitt kapital i ett bolags aktier.
”Samriskföretag”, benämning på ett projekt där flera företag samverkar.
Samlingsbenämning på aktiemarknad och kreditmarknad. På dessa marknader handlas olika typer av värdepapper.
En bank ska enligt lag ha ett eget kapital som står i viss relation till dess tillgångar och garantiförpliktelser.
Frivillig överenskommelse mellan företag inom samma bransch om åtgärder i syfte att begränsa eller helt upphäva konkurrensen mellan dem.
En riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet, uppkallad efter John Maynard Keynes. Keynesianismen är pessimistisk till marknadsmekanismens förmåga att skapa balans med full sysselsättning i samhällsekonomin. I stället tror man på att åstadkomma hög sysselsättning med hjälp av framför allt finanspolitiska åtgärder (variationer i skatter och statsutgifter) och en aktiv stabiliseringspolitik.
Ett kluster består av flera företag inom samma eller samverkande branscher som är koncentrerade till en ort eller en region.
Ett fördrag som trädde ikraft 1952 med syfte att samordna medlemsländernas kol- och stålproduktion och sinsemellan avskaffa tullar och kvantitativa regleringar av sådana produkter. Föregångare till EU.
Avtal om löner och andra anställningsvillkor som träffas mellan arbetsgivarna eller deras organisationer och de anställdas fackliga organisationer.
Ursprungligen varor från ”kolonierna”, det vill säga råvaror från tropiska eller subtropiska länder. Till exempel kaffe, kakao och kryddor.
Ämbetsverk under Utrikesdepartementet för frågor som rör handelspolitik och utrikeshandel. Detta ämbetsverk har anor från mitten av 1600-talet.
Företagsgrupp med sinsemellan olikartade verksamheter.
Rättslig procedur som innebär att ett skuldsatt företags affärer måste avvecklas och egendomen säljas.
Enighet, att komma överens.
Att använda statsbudgeten som instrument för att styra den samlade efterfrågan i ekonomin, och på så sätt överbrygga konjunkturcykler. En del inom keynesianismen. Se även Keynesianism.
Verksamhet som bedrivs av kooperativa föreningar och företag. Verksamheten ägs av och drivs till förmån för medlemmarna.
En politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt, etniskt, nationellt, familjebaserat eller på annat sätt definierade samhällsgrupper.
Företag som lånar ut pengar. Det förmedlar pengar från sådana som har överskott till sådana som behöver låna pengar.
Den organiserade marknaden för utbud och efterfrågan på kredit.
En svensk kommission som tillsattes 1932 i samband med Kreugerkoncernens fall. Flera oegentligheter avslöjades varpå många åtgärder vidtogs för att lugna allmänheten och förhindra panikreaktioner på finansmarknaden. Många banker, som har lånat ut pengar till Kreugerkoncernen, beviljades statliga pengar för att överleva, framförallt Skandinaviska Banken, som drabbades hårdast.
Internationell grupp av industri-, fastighets- och finansföretag som under 1910- och 1920-talen byggdes upp av Ivar Kreuger och var centrerad kring det av honom kontrollerade AB Kreuger & Toll (K&T). Koncernen gick i konkurs 1932, vilket fick stora återverkningar på den svenska ekonomin. Se även Kreugerkraschen och Kreugerkommissionen.
Kreugerkoncernens sammanbrott och upplösning 1932. Koncernens storlek och globala verksamhet medförde att sammanbrottet fick vittgående ekonomiska, politiska och psykologiska verkningar långt utanför Sveriges gränser. Även själva dramatiken i händelseförloppet, som utlöstes av Ivar Kreugers självmord i Paris den 12 mars 1932, har bidragit till att göra kraschen till en av de mest mytomspunna företagskrascherna i historien.
Äldre benämning på staten, särskilt i dess egenskap av juridisk person.
Att ha laga försvar innebar enligt äldre lagar att ha en anställning eller en försörjning.
Benämning på det skiftessystem för jord som infördes genom 1827 års skiftesstadga. Målsättningen var att ville lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt. Det vill säga att varje bondes andel av byns jord samlades och lades ut på en samlad plats, om möjligt.
Äldre metod för framställning av smidbart järn genom uppvärmning och färskning av kolrikt järn (tackjärn) på en härd, så kallad härdfärskning.
Samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans frihet i centrum.
Avveckling av ett företag utan konkurs. Företagets tillgångar omvandlas till pengar och skulderna betalas, varefter ett eventuellt överskott delas mellan delägarna. Se även Konkurs.
Betalningsförmåga på kort sikt.
Förhållandet mellan ett kreditinstituts likvida tillgångar och dess skulder enligt bestämda definitioner. Likviditetskvoten är ett penningpolitiskt instrument genom vilket riksbanken kan påverka bankernas tillgång på medel för utlåning.
Landsorganisationen i Sverige, sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer som enligt sina stadgar ska ”tillvarata arbetstagarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet samt verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati”.
En stridsåtgärd på arbetsmarknaden som innebära att arbetsgivare stänger av arbetstagare från sysselsättning och lön.
En period när det råder låg ekonomisk aktivitet och många människor är arbetslösa.
Den process enligt vilken lönerna bestäms.
Under 1984–92 kollektivt ägda och förvaltade investeringsfonder som finansierades med företagens vinster. LO lanserade idén om löntagarfonder som ett komplement till den solidariska lönepolitiken. Se även den Solidariska lönepolitiken.
Från medeltiden till kommunreformen 1862 var detta det högsta styrande organet för städer med egen geografisk rättsbefogenhet. Ordförande i magistraten var stadens borgmästare.
Ett investmentbolag, eller ett holdingbolag, som styr en företagssfär. Se även Investmentbolag och Holdingbolag.
En enklare form av tillverkningsindustri, ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift. Det innebar att många hantverkare arbetade under en gemensam arbetsledning, oftast även i samma lokal. Tillverkningen var fortfarande hantverksmässig.
Dessa domstolar tillkom genom 1739 års hallordning och avskaffades i samband med näringsfrihetens utvidgande 1846. Domstolarna skulle finnas i städer med fabriker och manufakturverk. De dömde i mål som rörde denna verksamhet, men domstolen hade även en kontrollfunktion genom att den utövade tillsyn över dessa näringar samt besiktigade och stämplade tillverkade varor.
Ekonomiskt system som förutsätter enskild äganderätt, privatägda företag samt rätt för producenter och konsumenter att fritt agera som säljare och köpare.
En ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden på 1700-talet av tänkare som Adam Smith. Marknadsliberalismen förespråkade avskaffandet av den feodala ekonomin, merkantilismen, skråväsendet och ärftliga privilegier. I stället förespråkar marknadsliberalismen att ekonomisk makt och egendom ska kontrolleras av enskilda individer och företag, där den offentliga inblandningen begränsas till att tillhandahålla ett juridiskt ramverk.
Ett amerikanskt initiativ för att ekonomiskt bidra till återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Planen uppkallades efter USA:s dåvarande utrikesminister George C. Marshall.
En metod för järnframställning, namngiven efter den franske metallurgen Pierre-Émile Martin.
Schaktugn för framställning av smält tackjärn.
Organisation för regional ekonomisk integration i Sydamerika. Mercosur bildades 26 mars 1991.
En ekonomisk-politisk åskådning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste sektorerna för ett lands ekonomiska utveckling, och som tilldelar staten uppgiften att på olika sätt särskilt gynna dessa sektorer. Merkantilismen i sin mer renodlade form framträdde framför allt i Västeuropa under perioden 1550–1750.
Termen militärindustriellt komplex används för att beskriva de gemensamma intressena hos försvarsindustrin, militären, andra offentliga organisationer och det politiska systemet i ett land.
Det socialdemokratiskt initierade miljonprogrammet syftade till att skapa en miljon bostäder under perioden 1956 till 1974. Totalt byggdes drygt 940 000 lägenheter under miljonprogrammet.
Äldre benämning på detaljhandel. Se även Detaljhandel.
Riktning inom ekonomisk teori som understryker penningmängdens betydelse för prisnivån. Monetaristerna sätter stor tilltro till marknadsmekanismerna och är skeptiska till statlig inblandning i den ekonomiska politiken.
I marxistisk teori en benämning på det kapitalistiska stadium (under 1900-talet) då konkurrensen upphävs, eftersom de framgångsrikaste kapitalisterna slagit ut sina medtävlare.
Anstånd med betalning av skuld.
En månglare var en person som med tillstånd från stadens myndigheter bedrev handel utan medlemskap i stadens burskap eller skråväsen. Se även Burskap och Skråväsen.
Politiskt parti i Sverige under frihetstiden (1718–1772). Se även Hattarna.
North American Free Trade Agreement. Frihandelsavtal mellan Kanada, Mexico och USA som trädde i kraft 1994.
National Association of Securities Dealers Automated Quotations. Amerikansk börs på vilken många av världens största teknik- och IT-företag är noterade. Förvärvade svenska OMX 2007.
Handel med mindre föremål som garn, stickade och virkade arbeten, sybehör, leksaker, oäkta smycken, tvål och luktvatten.
Skuldebrev som i regel löper under viss fastställd tid mot en fast årlig ränta.
Upplåningsform som innebär försäljning av obligationer på den allmänna marknaden. Se även Obligation.
Den del av kreditmarknaden som avser lån som vid sitt utgivande har en löptid på minst ett år.
Organisation for Economic Co-operation and Development. Internationell samarbetsorganisation för ekonomisk utveckling.
Under oljekrisen 1973 fyrdubblades priset på olja. Bakgrunden var oktoberkriget 1973 mellan å ena sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel. De oljeproducerande länderna inom OPEC vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel under kriget. En andra oljekris inträffade 1979 på grund av oroligheter i Mellanöstern i samband med revolutionen i Iran samma år.
Fibermaterial för tillverkning av papper.
Detsamma som grosshandel. Distributionsled som förmedlar varor till detaljhandeln och större förbrukare, det vill säga inte till privata konsumenter.
Ett beskyddande förhållningssätt hos en överordnad mot de underordnade, grundat på att den överordnade som ersättning för vissa prestationer överför resurser till de underordnade som dessa inte själva kan skaffa sig.
Begrepp som innebär fäders inflytande inom familjen, manliga ledares envälde och övervikt för männens inflytande i samhället.
Riksbankens åtgärder för att påverka ränta, likviditet och tillgång på kredit i syfte att via bankernas utlåning stimulera eller dämpa den totala efterfrågan på varor och tjänster i samhället.
Anger inom arbetsrätten att en arbetsgivare på grund av arbetsbrist eller produktionshinder temporärt inställer arbetet och befriar de anställda från skyldighet att närvara på arbetsplatsen.
Samhällsekonomiskt system som kännetecknas av att resursfördelningen huvudsakligen samordnas inom en statlig, central myndighet.
Styrning av ekonomisk verksamhet som utgår från en i förväg centralt fastställd plan. Planhushållning kan förekomma på alla nivåer i ett nationellt produktionssystem.
Verksamhet som syftar till att skapa och bibehålla gynnsamma relationer mellan till exempel ett företag och olika målgrupper.
Industri där råvaror omvandlas under ett kontinuerligt arbetande materialflöde.
Importbegränsning genom handels- och industripolitiska åtgärder, till exempel tullar och importkvoter. Syftet är att ge inhemska producenter konkurrensfördelar gentemot utländska producenter.
Sammanslutning med syfte att värna om tryckfriheten och yttrandefriheten samt föra publicistisk debatt. PK bildades i Stockholm 1874 som en samlingspunkt för tidningsmän där aktuella pressfrågor kunde diskuteras.
Den vinst som uppkommer genom icke yrkesmässig försäljning (realisation) av fast eller lös egendom.
Lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för lönen.
En grundläggande förändring av ett företag som har betalningssvårigheter och är på väg in i en konkurs.
Granskning av hur ett företag eller annan sammanslutning skött sina åligganden, speciellt på det ekonomiska området.
Sveriges riksbank. Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Verksamhetsmålet är att upprätthålla ett fast penningvärde och främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Kapital som ställs till förfogande för projekt som innebär förhållandevis stora risker, till exempel startande av nya företag.
Ett bolag vars affärsidé är att satsa kapital i andra företag, vanligen mindre och medelstora, samt att delta i utvecklingen av dessa.
Ett fördrag om att upprätta Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, undertecknat i Rom 1957 av representanter för Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna. Fördraget innehåller bestämmelser som rör unionens principer och mål, dess befogenheter, dess politik, inre och yttre åtgärder samt hur dess institutioner ska fungera.
Sveriges Akademikers Centralorganisation. Centralorganisation för 23 självständiga fack- och yrkesförbund med akademiker som är studenter, forskare, egenföretagare eller anställda. Saco, som bildades 1947, är en partipolitiskt obunden organisation.
Svenska Arbetsgivareföreningen. Tidigare huvudorganisation för arbetsgivare inom främst privat sektor. SAF verkade inom områdena lönebildning, arbetsrätt, produktivitets- och kompetensutveckling, arbetsmarknads- och näringspolitik samt Europafrågor. Organisationen slogs 2001 samman med Industriförbundet och bildade Svenskt Näringsliv. Se även Svenskt Näringsliv.
Ett avtal från 1938 mellan SAF och LO. Den viktigaste punkten behandlade införandet av en ny central förhandlingsordning. Vidare infördes en central Arbetsmarknadsnämnd där tvister mellan parterna och även samhällsfarliga konflikter skulle hanteras. Slutligen bekräftades arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet – vilket hade varit föremål för mycket kritik från LO – men arbetsgivarna var skyldiga att samråda med fackliga organisationer vid avsked och permitteringar. Avtalet cementerade den svenska arbetsmarknadens norm om att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal utan inblandning av regeringen.
Ett synsätt där entreprenören är den fundamentala faktorn bakom den industriella revolutionens utveckling.
Skeppsbroadeln var en grupp särskilt framträdande storföretagare och handlare i Stockholm som under 1700-talet bodde och verkade längs Skeppsbron i Gamla Stan.
Ett system för organisation i synnerhet av hantverk där yrkesutövarna är sammanslutna i föreningar, skrån, med särskilda privilegier. I Västeuropa kan ett skråväsen spåras från ungefär 1000-talet, och det spreds under medeltiden över större delen av Europa.
Lönesättning enligt principen att det bara får finnas sådana löneskillnader som grundar sig på olikheter i arbetets art och krav. Lönesättningen görs alltså inte utifrån företagens lönsamhet eller arbetsmarknadsparternas inbördes styrka.
Förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser. En person som har sådan förmåga är solvent.
Ett ekonomiskt läge som råder i ett land när det samtidigt är hög arbetslöshet och hög inflation. Se även Inflation.
Stad med rätt till handel och sjöfart med utlandet.
Avsikten med denna jorddelningsreform (storskiftesstadgan 1757) var att samla de små och utspridda ägodelarna till ett fåtal större åkrar per gård för att effektivisera de enskilda brukningsenheternas produktion.
Bruk där man smider eller valsar järn till stångform. Avsikten med att framställa stångjärn var att sänka kolhalten i järnet så att det skulle bli smidbart.
Det krig där Israel, Storbritannien och Frankrike anföll Egypten i slutet av 1956. USA, Sovjetunionen och Förenta nationerna spelade avgörande roller för att tvinga Storbritannien, Frankrike och Israel att dra sig tillbaka. Bakgrunden till kriget var att Egypten nationaliserat Suez-kanalen. Denna farled gör det möjligt att färdas från Medelhavet till Indiska Oceanen utan att behöva runda Afrika. Frankriket och Storbritannien hade tidigare haft stort inflytande över kanalen. Kanalen öppnades helt igen för sjöfart i april 1957.
Den svenska modellen växte fram under 1930-talet som en kompromiss mellan marknadsekonomiska/kapitalistiska intressen av ekonomisk tillväxt och lönsamhet och de av socialdemokrater och socialliberaler drivna socialpolitiska utjämningssträvanden, idén om folkhemmet, som resulterade i ett slags oskrivet samhällskontrakt.
Huvudorganisation för företagsamheten i Sverige. Organisationen bildades 2001 av SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) och Industriförbundet som ersättning för båda dessa organisationer. Se även SAF.
Utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och centralism i alla dess former och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal.
Taylorism är ett synsätt på arbetsorganisation som utgår från betydelsen av specialisering, organisering och effektivisering i arbetsprocessen. Teorierna utvecklades av Frederick Winslow Taylor, en amerikansk ingenjör verksam under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Tjänstemännens Centralorganisation. Politiskt obunden facklig centralorganisation som fungerar som tjänstemannarörelsens företrädare i samhällspolitiska frågor.
Sammanfattande benämning på textilindustri och konfektionsindustri.
Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket grundades 1853 som ett statligt affärsdrivande verk. Uppgiften var att bygga ut Sveriges telegrafförbindelser. Telegrafverket blev så småningom Televerket och senare Telia.
Köpeavtal som av båda parter är avsett att fullgöras först vid en bestämd punkt i framtiden till ett pris som fastställs när avtalet träffas.
Äldre process för framställning av stål ur flytande fosforrikt råjärn, så kallat thomasråjärn.
Ett fartygs storlek i ton.
Äldre metod för framställning av smidbart järn.
Inom ett utvecklingsblock samarbetar flera olika aktörer – både privata och offentliga – för att skapa kommersiellt och samhällsekonomiskt hållbara lösningar. Ofta utgör tekniska innovationer grunden för ett utvecklingsblocks framväxt och utveckling.
Ett utvecklingspar är en långvarig relation mellan ett tillverkande företag och en av dess stora statliga kunder som samarbetar för att utveckla ny teknik. Ett välkänt exempel är det statliga Vattenfall och det privatägda ASEA.
Ursprungligen den folkgrupp i gränsområdet mellan nuvarande Belgien och Frankrike som talade vallonska, i dag liktydigt med den franskspråkiga befolkningen i Belgien. I Sverige avses med valloner oftast de arbetare knutna till järnindustrin som invandrade till Sverige under första hälften av 1600-talet.
Metod för framställning av smidbart stål ur råjärn (tackjärn), infört till Sverige på 1600-talet av valloner.
En valutakorg används för att beräkna värdet på ett lands valuta i förhållande till valda utländska valutor. En valutakorg sätts samman av ett lands viktigaste handelsvalutor. Varje valuta i korgen har större eller mindre vikt beroende på dess roll i utrikeshandeln.
Engelskt ord för riskvilligt kapital eller riskkapital. Kapital som ställs till förfogande för projekt som innebär förhållandevis stora risker, till exempel startande av nya företag.
I ett aktiebolag är detta ägarens kontant erhållna andel av bolagets vinst.
Prisrörlighet på finansiella marknader.
Ha en stark affärsställning, bland annat genom sina vinstmedel eller reserver.
Handling som ger innehavaren en viss rättighet som kan omvandlas till pengar. Det kan till exempel vara en aktie eller obligation.
Omfattar aktiemarknaden, räntemarknaden och derivatmarknaden, det vill säga vissa former av handel med finansiella instrument.
Benämning på en internationell organisation med 188 medlemsländer vars uppgift är att stödja ekonomisk tillväxt i främst fattiga länder genom fördelaktiga lån och bistånd samt att arbeta för global fattigdomsminskning och förbättring av levnadsstandarder.
Årligt möte för aktivister från sociala rörelser, icke statliga organisationer och andra civilsamhälleliga aktörer från hela världen.
World Trade Organization. Världshandelsorganisationen. Internationell organisation med uppgift att administrera och övervaka olika internationella handelsavtal.
Ålandsfrågan var en tvist mellan Sverige och Finland om de åländska öarnas politiska tillhörighet. Tvisten avgjordes 1921 av Nationernas Förbund. Ålandslösningen innebar att Åland tillerkändes republiken Finland, med villkoret att Ålands språk och kultur respekterades. Som en följd av Ålandsfrågan förblev relationerna mellan Sverige och Finland spända fram till dess att det internationella läget började förändras i mitten av 1930-talet.
Politiska insatser för att minska verkningarna av en lågkonjunktur.