Här presenteras i korthet ett urval personer ur ett historiskt perspektiv. Finns den person du söker inte med här? Försök då med vår sökfunktion. Det kan finnas artiklar, filmer eller podradioinslag där just den personen förekommer.

A

Alströmer, Jonas

Jonas Alströmer (1685–1761) hade stor betydelse för industrins framväxt i Sverige, särskilt inom textilindustrin. Han importerade både maskiner och kunnande från utlandet. Han är även känd för att ha populariserat potatis som livsmedel i Sverige.

Andersson, Stikkan

Stig ”Stikkan” Andersson (1931–1997) slog igenom som låtskrivare på 1950-talet. Som musikförläggare och skivbolagsdirektör var han en av de stora svenska entreprenörerna. År 1960 startade han musikförlaget Sweden Music och tre år senare skivbolaget Polar. Genom samarbetet med ABBA fick bolaget internationella framgångar. År 1989 instiftade Stikkan Andersson Polarpriset, ett internationellt musikpris som delas ut till artister inom både klassisk musik, jazz och populärmusik.

B

Berg, Rudolf Fredrik

Rudolf Fredrik Berg (1846–1907) utsågs 1873 till disponent för Sveriges första cementfabrik – Skånska Cement. Skånska Cement kom med tiden att förvärva hela den svenska cementindustrin. Under 1880-talet började man att experimentera med att gjuta byggkomponenter i betong. Berg startade då ett nytt företag – Skånska Cementgjuteriet. Företaget utvecklades snabbt till ett internationellt framgångsrikt byggbolag – dagens Skanska. Berg var också en profilstark arbetsgivarideolog. Berg kallades för Limhamnskungen eller Limhamns-Jesus eftersom han lade grunden till Limhamns samhälle, och hade ett stort engagemang för arbetar- och fiskarbefolkningen där.

Bolinder, Carl Gerhard

Carl Gerhard Bolinder (1818–1892) grundade tillsammans med sin bror Jean en egen mekanisk verkstad på Kungsholmen i Stockholm, där Jean Bolinder blev industrichef och Carl Gerhard arbetsledare. Man tillverkade spisar, kaminer, byggnadsgjutgods, ångmaskiner och ångpannor, kvarnmaskiner samt sågverks- och träbearbetningsmaskiner. Verkstaden tilldelades en mängd priser vid både inhemska och internationella industriutställningar.

Bonnier, Adolf

Adolf Bonnier (1806–1867) var bror till Albert Bonnier och grundade en bokhandel i Stockholm 1829.

Bonnier, Albert

Albert Bonnier (1820–1900) var bokförläggare och grundade Albert Bonniers förlag. Den första titeln gavs ut 1837. Far till Karl Otto Bonnier.

Bonnier, Albert Jr

Albert Bonnier Jr (1907–1989) var son till Tor Bonnier, (sonson till Albert Bonnier) som ledde Bonnierkoncernen under mellankrigstiden. Albert Bonnier Jr fick efter köpet av Åhlén & Åkerlund ansvaret för utvecklingen av tidskriftsföretaget. Han var starkt personligt engagerad i veckotidningsutgivning och tog initiativ till flera av förlagets veckotidningar. På 1950-talet tog han över ansvaret för hela Bonnierkoncernen, och han bidrog till koncernens kraftiga diversifiering med verksamhet i nya industriområden under 1950- och 60-talen.

Bonnier, Karl Otto

Karl Otto Bonnier (1856–1941) utvecklade Albert Bonniers bokförlag till Sveriges främsta, och knöt en rad berömda författare till förlaget. Bland annat Gustaf Fröding, August Strindberg och Selma Lagerlöf. Son till Albert Bonnier och far till bland annat Tor Bonnier.

Bonnier, Tor

Tor Bonnier (1883–1976) ledde Bonnierkoncernen under mellankrigstiden. Han var bland annat styrelseordförande för Dagens Nyheter och Expressen. Son till Karl Otto Bonnier och far till bland annat Albert Bonnier jr.

Bremer, Fredrika

Fredrika Bremer (1801–1865) var en av den svenska kvinnorörelsens främsta pionjärer och framstående författare. I boken Hertha skildrade hon den ogifta kvinnans ställning. Kvinnor hade då varken medborgerliga rättigheter eller möjligheter till utbildning. Boken väckte stor debatt om kvinnans rättigheter. Den anses ha bidragit till att riksdagen 1858 röstade igenom en ny lag: att ogifta kvinnor fick ansöka om att myndighetsförklaras. Tre år senare öppnades Högre lärarinneseminariet, en utbildning som Bremer föreslog i Hertha.

C

Cedergren, Henrik Tore

Henrik Tore Cedergren (1853–1909) var en nydanare inom telefoni. Han grundade Stockholms Allmänna Telefon AB, som 1918 slogs samman med LM Ericsson.

Craaford, Holger

Holger Crafoord (1908–1982) blev 1946 vd för förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing, och tillsammans med Ruben Rausing utvecklade han företaget till ett av Europas ledande förpackningsföretag. De grundande också Tetra Pak tillsammans.

D

Dalén, Gustaf

Gustaf Dalén (1909–1937) är intimt förknippad med bolaget Aga, där han var vd 1909–1937. För bolagets räkning konstruerade han ett revolutionerande system för fyrbelysning. För detta belönades han med nobelpriset i fysik 1912. Samma år skadades Dalén svårt under ett prov med gastuber när en explosion inträffade. Han förlorade synen på bägge ögonen, men fortsatte trots detta som vd för Aga. Och med sina uppfinningar.

De Geer, Louis

Lous de Geer (1587–1652) hade ett stort inflytande över Sverige på 1600-talet. Bland annat finansierade han utvecklingen av den svenska järnhanteringen. Genom hans försorg infördes nya metoder inom järnhanteringen, vilka effektiviserade den då primitiva järnframställningen. I Sverige fanns ingen kvalificerad arbetskraft, utan De Geer kallade in skickliga yrkesarbetare från sitt hemland. Vallonerna fick nu lära svenskarna den moderna metoden för stångjärnstillverkning – vallonsmidet. De Geers järnbruk blev Sveriges största.

De Laval, Gustaf

Gustav de Laval (1845–1913) räknas som en av de främsta och mest produktiva svenska uppfinnarna genom tiderna. Han tog inte mindre än 92 patent på olika uppfinningar. Det är dock hans arbete med separatorn och ångturbinen som gjort honom mest känd, och som låg till grund för de internationellt framgångsrika företagen Separator (numera Alfa Laval) och Ångturbinbolaget (numera Siemens). Gustav de Laval var ett tekniskt snille men en usel företagare. Han startade ständigt nya, ofta misslyckade, projekt samtidigt som han saknade kontroll över ekonomin.

E

Edström, Sigfrid

Sigfrid Edström(1870–1964) anställdes år 1900 som direktör vid Göteborgs spårvägar, men redan tre år senare blev han vd för ASEA – en position som han behöll till 1933, då han blev styrelseordförande för bolaget (fram till 1949). Under sin tid vid ASEA engagerades Edström i både intresseorganisationer och politiken. Han var en av initiativtagarna till Industriförbundet 1910 och dess ordförande 1928–1929, ordförande i verkstadsföreningen 1916–1939 och ordförande i SAF 1931–1942.

Ericsson, John

John Ericsson (1803–1889) är mest känd som uppfinnaren av propellern och som konstruktör av skeppet USS Monitor, som var ett av historiens första bepansrade, ångdrivna krigsfartyg.

Ericsson, Lars Magnus och Hilda

Lars Magnus Ericsson (1845–1926) och Hilda Ericsson (1860–1941) grundade Ericsson 1876, tillsammans med Lars Magnus kompanjon Carl Johan Andersson. Idag är Ericsson Sveriges största företag, och ett av världens främsta telekombolag. Det började som en liten mekanisk verkstad, men efter många experiment, där båda makarna deltog, kunde man 1881 presentera en mikrotelefonapparat. Den fick man patent på. Samma år levererade företaget sitt första centralväxelbord för 50 linjer. Marknaden för telefoner växte explosionsartat. År 1885 fanns fler abonnenter i Stockholm än i någon annan stad i världen.

F

Felix, Herbert

Herbert Felix (1909–1973) var en invandrare från Tjeckoslovakien (tidigare Österrike-Ungern) som grundade Felix AB.

Fraenckel, Louis

Louis Fraenckel (1851–1911) var en tyskfödd svensk industri- och bankman. Under åren 1893-1911 var han chef för Stockholms Handelsbank. Han var också involverad i grundandet av flera andra svenska företag, däribland LM Ericsson.

G

Gabrielsson, Assar

Assar Gabrielsson (1891–1962) var initiativtagare till Volvo. Volvo var från början ett dotterbolag till SKF, den svenska kullagerfabriken i Göteborg, där Gabrielsson var försäljningschef. Han satsade också mycket egna pengar i detta udda projekt – att tillverka en svensk bil. Till sin hjälp hade han ingenjören Gustaf Larsson, som fick i uppdrag att ta fram en helt ny typ av personbil – anpassad efter svenska förhållanden.

Gripenstedt, Johan August

Johan August Gripenstedt (1813–1874) ingick från 1840-talet som politiker i riksdagens ”godsliberala” krets. Han var starkt påverkad av den liberale franske nationalekonomen Frédéric Bastiat. Oscar I utsåg den trettiofemårige Gripenstedt till konsultativt statsråd. Under perioden 1856–1866 var han finansminister. Gripenstedt var en kraftfull förespråkare av frihandel, och var en av initiativtagarna till 1864 års lag om näringsfrihet.

Gumaelius, Sofia

Sofia Gumælius (1840–1915) kom från en tidningsfamilj i Örebro. Fadern hade år 1843 grundat Nerikes Allehanda, vilken hennes bror senare tog över. Hennes affärsidé var att när företag skulle annonsera i flera tidningar skulle de bara behöva vända sig till ett ställe – annonsbyrån – vilken sedan skötte kontakterna med pressen. Gumælius ville bidra till att förbättra kvinnors ställning i samhället och anställde nästan bara kvinnor i sina företag. Hon var också engagerad i den kvinnliga rösträttsrörelsen.

Gyllenhammar, Pehr G.

PG Gyllenhammar (1935–) är en svensk företagsledare. Han var bland annat vd för AB Volvo 1971–83, koncernchef 1971–90 och styrelseordförande 1983–93.

H

Heckscher, Eli

Eli Heckscher (1879–1952) var nationalekonom och ekonomisk historiker. Tillsammans med Bertil Ohlin vidareutvecklade han den så kallade Ricardomodellen inom utrikeshandelsteori. I Heckscher-Ohlin-teorin är det inte bara skillnader i länders arbetsproduktivitet (som i Ricardos modell) utan också skillnader i länders faktortillgångar som ger komparativa fördelar.

Hierta, Lars Johan

Lars Johan Hierta (1801–1872) var på sin tid inte bara en av Sveriges ledande företagare, han var även liberal tidningsman och politiker. Han kämpade bland annat för ökad näringsfrihet, sociala reformer och demokratisering. År 1830 började han ge ut Aftonbladet. År 1839 grundande han Liljeholmens stearinfabrik och introducerade stearinljusen i Sverige.

J

Johansson, Albin

Albin Johansson (1886–1968) var vd/ordförande för Kooperativa Förbundet 1924-59. Under hans tid blev KF landets största koncern. Han var bland annat pådrivande för införandet av självbetjäningsbutiker (snabbköp).

Johansson, Johan Petter

Johan Petter Johansson (1853–1943) löste en mängd vardagsproblem med sina uppfinningar. Bland annat den ställbara rörtången och den ställbara skiftnyckeln. Båda uppfinningarna blev världsberömda. År 1916 överlät Johansson sitt företag åt sin son och affärskompanjonen Berndt August Hjort. Företaget heter numera Bacho och har tillverkat över 100 miljoner skiftnycklar.

Johnson, Axel

Axel Johnson (1844–1910) drog nytta av den svenska malmproduktionen och blev pionjär inom både kolimport och rederinäring. Hans fartyg exporterade också svenskt trä, järn och stål, och han deltog själv i grundandet av Avesta Jernverk 1883. Johnson grundade en av de svenska stora svenska koncernerna – Johnsonkoncernen.

K

Kamprad, Ingvar

Ingvar Kamprad (1926–) grundade Ikea 1943. Han var då 17 år. Ikea var från början ett postorderföretag med diverse varor. Ett par år senare startade möbelförsäljningen. Det första varuhuset öppnade 1958 i Älmhult.

Kempe, Frans

Frans Kempe (1847–1924) blev vd och disponent för skogsbolaget Mo och Domsjö 1884 och ledde företaget under ett 30-tal år. Han var en pionjär inom den moderna skogsvården. Han hade också en ledande ställning inom branschen, och medverkade till bildandet av Sveriges Industriförbund 1910. Han var emellertid negativt inställd till både fackföreningar och arbetsgivarföreningar.

Kreuger, Ivar

Ivar Kreuger (1880–1932) var en av Sveriges mest beryktade industri- och finansmän. Han byggde upp ett omfattande imperium i Sverige. SCA, Ericsson, Boliden och Svenska Tändsticksbolaget är några företag Kreuger varit engagerad i. Svenska Tändsticksbolaget grundades av Kreuger 1917 och 1930 dominerade Kreugerkoncernen den globala tändsticksmarknaden. Kreuger bedrev också en omfattande finansiell verksamhet. När depressionen slog till på 1930-talet blev det ett hårt slag mot Kreugers affärer. För att rädda verksamheten började Kreuger att manipulera den ekonomiska redovisningen. Till slut gick problemen inte att dölja längre, utan katastrofen var ett faktum. Ivar Kreuger tog sitt liv i Paris den 12 mars 1932.

L

Lamm, Oscar

Oscar Lamm (1840–1930) grundade AB Separator tillsammans med Gustaf de Laval och var dess första vd. Han var också vd för AB Atlas (som senare blev Atlas Copco), och industriell rådgivare åt Stockholms Enskilda Bank.

Lindbeck, Assar

Assar Lindbeck ( 1930–) är nationalekonom och professor vid bland annat Handelshögskolan i Stockholm. Han ledde också den så kallade Lindbeckskommissionen, som 1992 fick i uppdrag av regeringen att komma med förslag på den ekonomiska politikens utformning i ett medellångt perspektiv.

Lindman, Arvid

Arvid Lindman (1862–1936) var industriman och högerpolitiker. Han var bland annat statsminister 1906–1911 och 1928–1930. I början av 1900-talet var han först vd för LKAB, senare generaldirektör för Telegrafstyrelsen, styrelseordförande för LM Ericsson och styrelseordförande för försäkringsbolaget Skandia Freja. Lindman omkom i en flygolycka i England.

Lindmark, Hanna

Hanna Lindmark (1860–1941) grundade ett imperium inom restaurangnäringen. Verksamheten vilade på fyra ben: utbildning, sprit- och rökfri restaurang, försäljning av dagsfärsk husmanskost i butik och festvåning. År 1906 öppnade den första Margaretaskolan i Norrköping. Hon introducerade flera innovationer inom restaurangnäringen, som take away och catering – fast under andra benämningar.

M

Meidner, Rudolf

Rudolf Meidner (1914–2005) var nationalekonom, LO:s utredningschef och forskare med professors namn. Han var konstruktören bakom förslaget till löntagarfonder 1975. Huvudpunkten i förslaget var att en viss del av företagsvinsten skulle betalas ut till en central fond i form av löntagaraktier som skulle ägas kollektivt av de anställda. De löntagarfonder som beslutades av riksdagen 1983 avvek emellertid i många avseenden från Meidners förslag.

Murman, Ulla

Ulla Murman (1926–) bröt arbetsförmedlingens monopol genom att 1953 starta Stockholms stenografservice – ett slags bemanningsföretag. Det var emellertid förbjudet med privat arbetsförmedling, så Ulla Murman blev kallad till rätten åtta gånger, och dömdes till böter sex gånger och frikändes två gånger. Förbudet hävdes så sent som 1992. Manpower, som hennes företag heter idag, är Sveriges största bemanningsföretag.

N

Nicolin, Curt

Curt Nicolin (1921–2006) var vd för Asea och senare styrelseordförande för företaget i sammanlagt 30 år. Han var också ordförande för Svenska Arbetsgivareföreningen 1976–1984.

Nobel, Alfred

Alfred Nobel (1833-1896) experimenterade med explosivitet och skapade dynamiten. Den fick en oerhörd betydelse för både den civila och militära industrin. Nobel beviljades ett mycket stort antal patent, och grundade ett 30-tal företag över hela världen. Han var också medfinansiär till sina bröders oljebolag i Ryssland, Branobel, som under en tid var världens näst största oljebolag. Genom sitt testamente grundade han Nobelpriset, vars syfte är ”att komma mänskligheten till den största nytta”.

O

Ohlin, Bertil

Bertil Ohlin (1899–1979) var nationalekonom, professor och politiker. Tillsammans med Eli Heckscher vidareutvecklade han den så kallade Ricardomodellen inom utrikeshandelsteori. I Heckscher-Ohlin-teorin är det inte bara skillnader i länders arbetsproduktivitet (som i Ricardos modell) utan också skillnader i länders faktortillgångar som ger komparativa fördelar. År 1977 tilldelades han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (nobelpriset i ekonomi).

P

Persson, Erling

Erling Perssons (1917–2002) första verksamhet var handel med lagrad ost. Snart övergick han till att sälja bland annat knivar till restauranger och pennor. År 1943 startade han Ur & Penn. År 1947 öppnade Persson, efter amerikansk förebild, butiken Hennes i Västerås. Tanken var att ha snabb omsättning och låga prispåslag, så att kläderna blev billiga. Tjugo år senare öppnades den första butiken för herrkläder, och butikskedjan bytte namn till Hennes & Mauritz.

R

Rausing, Ruben

Ruben Rausing (1885-1983) skapade förpackningar för det framväxande industrisamhället. Inte minst den revolutionerande tetrapaken för vätskor. År 1929 bildade han företaget Åkerlund & Rausing tillsammans med Erik Åkerlund, ett företag inom förpackningsindustrin. Det var inom det här företaget som tetrapaken utvecklades. 1951 bildades Tetra Pak, ett företag som skulle sälja förpackningsutrustning för tetrapaken.

Reagan, Ronald

Ronald Reagan (1911–2004) var amerikansk republikansk president 1981–1989. Han hade då en karriär som filmskådespelare bakom sig, och som guvernör i Kalifornien.

S

Sachs, Josef

Josef Sachs (1872-1949) var en av grundarna till Nordiska Kompaniet i Stockholm (1902), ett varuhus med exklusivt sortiment. Tillsammans med H G Turitz grundande han också 1930 lågpriskedjan EPA. De första affärerna låg i Örebro och Västerås. Konkurrerande affärsidkare blev så upprörda av EPA:s priser att de initierade motkampanjer med starka antisemitiska inslag, och fick staten att sjösätta en utredning om det lämpliga att sälja varor så billigt.

Schumpeter, Joseph

Joseph Schumpeter (1883–1950) var en österrikisk-amerikansk nationalekonom och professor vid universitetet i Harvard. Han är främst känd för sin entreprenörsteori: att ekonomin huvudsakligen förändras via innovationer eller nya kombinationer som individuella entreprenörer sätter samman.

Skogh, Wilhelmina

Wilhelmina Wahlgren (gift 1888 med vinhandlaren P S Skogh från Gävle) var en framgångsrik resturatris och hotellägare och vd för Grand Hotel i Stockholm mellan 1902 och 1910. Åren 1908–1910 lät hon uppföra Villa Foresta på Lidingö efter förebilder från de medeltida riddarborgar hon sett på sina resor till Tyskland och Italien.

Staaff, Karl

Karl Staaff (1860–1915) var advokat och riksdagsman i andra kammaren för olika liberala partier. 1907 blev han partiledare för Liberala samlingspartiet. I realiteten fungerade han emellertid som partiledare redan från 1905 då han blev statsminister och ledare för en liberal ministär med en rösträttsreform som huvudfråga.

Stenbeck, Jan

Jan Stenbeck (1942–2002) utmanade de statliga svenska monopolen inom tv och telekom. Han stöpte om familjeimperiet Kinnevik från att vara en tung aktör inom traditionella svenska näringar som skog och stål till att bli ett snabbfotat medie- och telekomföretag. Bland de bolag han startat finns gratistidningen Metro, TV3 och Tele2.

Swenson, Hakon

Hakon Swenson (1883-1960) grundade Hakonbolaget 1917, en grossiströrelse som byggde på kooperativa idéer. Handlarna kunde göra gemensamma inköp till rabatterade priser. År 1938 grundade han Inköpscentralernas Aktiebolag – Ica. Ett rikstäckande samarbete mellan köpmän (butiker) och partihandel.

T

Thatcher, Margaret

Margaret Thatcher (1925–2013) var brittisk konservativ premiärminister 1979–1990. Hon drev bland annat en långtgående liberaliseringspolitik, med avreglering av bland annat finans- och energisektorn.

Thiel, Ernest

Ernest Thiel (1859–1947) var bankman, mecenat och konstsamlare. Han arbetade bland annat på Wallenbergs Stockholms Enskilda Bank och Louis Fraenckels bankirfirma. Tillsammans med K A Wallenberg bedrev han omfattande obligationsaffärer, och skapade sig en stor förmögenhet. Han drabbades hårt av deflationskrisen i början av 1920-talet.

Turitz, Herman Gustav

HG Turitz (1884–1957) var en pionjär inom den svenska varuhushandeln som år 1909 startade American Bazar i Göteborg. Han grundade också varuhuskedjan EPA (Enhetsprisaktiebolaget) tillsammans med Joseph Sachs 1930. Lanseringen av EPA väckte häftiga protester från andra handlare. Skulle det verkligen vara tillåtet att sälja så billigt? Kampanjen mot EPA hade tydliga antisemitiska inslag – både Josef Sachs och HG Turitz var judar. En statlig utredning tillsattes 1934 för att undersöka om några lagliga åtgärder skulle vidtas mot lågprisföretaget. Det blev emellertid ingen lagstiftning mot EPA.

V

Versteegh, Arend

Arend N. Versteegh (1849–1931) flyttade från Nederländerna till Sverige och bosatte sig i Härnösand. Han blev år 1883 huvudägare i Härnösands Ångsågs AB, en såg som anlagts på platsen för ett varv som lades ner samma år. Graningeverkens AB grundades 1873 med Versteegh som huvudägare. Han utvecklade Graningeverken till ett av Sveriges mest betydande industriföretag inom sitt område. Versteegh gjorde också stora insatser för den norrländska trävaruindustrins utveckling.

W

Wallenberg Jr, Marcus

Marcus Wallenberg Jr (1899–1982) var den mest betydande företrädaren för den svenska industriella traditionen och svenskt näringsliv under 1900-talet. Han var verkställande direktör för Stockholms Enskilda Bank 1946-1958, och under ett halvt sekel – från början av 1930-talet fram till sin död 1982 – ledde och rekonstruerade han flera av Sveriges största företag. Under andra världskriget var han tillsammans med Erik Boheman utsedd att sköta Sveriges handelsförhandlingar med de allierade staterna. Son till Marcus Wallenberg Sr och bror till Jacob Wallenberg.

Wallenberg Sr, Marcus

Marcus Laurentius Wallenberg (1864–1943) var son till grundaren av Stockholms Enskilda Bank André Oscar Wallenberg och bror till Knut Agathon Wallenberg. Han var även vice häradshövding, varför han ofta har kallats häradshövdingen. Marcus Wallenberg engagerades i bankens verksamhet mot slutet av 1800-talet och såg tidigt behovet av nära förbindelser mellan bank och industri. Han var mycket tekniskt intresserad och bidrog till utvecklingen av ett flertal snilleindustrier, bland annat Asea, SKF och Ericsson.

Wallenberg, André Oscar

André Oscar Wallenberg (1816–1886) grundade familjen Wallenbergs finansimperium. År 1856 grundade han Stockholms Enskilda Bank. Genom banken engagerade han sig i många industrier, bland annat Atlas, och järnvägsbolag. Han var 1864 en av grundarna bakom Sveriges första bankaktiebolag, Skandinaviska Kreditaktiebolaget (senare Skandinaviska Banken). Han var under en period även Stockholms störste redare. Han var också riksdagsman och publicist. Hans söner Knut Agathon (1853–1938), Gustaf Oscar (1863–1937), Marcus (1864–1943) och Axel (1874–1963) var alla mer eller mindre involverade i Enskilda Bankens fortsatta öden.

Wallenberg, Jacob

Jakob Wallenberg (1892–1980) blev vd för Stockholms Enskilda Bank, och senare vice styrelseordförande respektive ordförande för banken. Han var under 1920- och 1930-talet den främste företrädaren för svenskt näringsliv. Son till Marcus Wallenberg Sr och bror till Marcus Wallenberg jr.

Wallenberg, Knut Agathon

Knut Agathon Wallenberg (1853–1938). Son till Oscar André Wallenberg. Tog efter faderns död över ansvaret för Stockholms Enskilda Bank. Banken gick i spetsen för finansieringen av Sveriges genombrott som industrination. K A Wallenberg lyckades också skapa sig en stor förmögenhet och en ledande ställning i svenskt samhällsliv. De finansiella åtagandena drog in honom i en rad industriella sammanhang, bland annat av exploateringen av malmfälten i Norrbotten. KA Wallenberg var också utrikesminister 1914–1917.

Weber, Max

Max Weber (1864–1920) var en tysk sociolog och nationalekonom. Hans forskning räknas till klassiker inom sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi, statsvetenskap och filosofi. I sitt verk ”Den protestantiska etiken och kapitalismens anda” argumenterar Weber för att reformationen betingades av samhällsförändringar i riktning mot en kapitalistisk ekonomi, där inte den romersk-katolska kyrkan förmått bereda väg för nödvändiga sociala förändringar.

Wenner-Gren, Axel

Axel Wenner-Gren (1881–1961) grundade vitvaruföretaget Electrolux. Wenner-Gren var huvudägare i Electrolux fram till 1956, då han sålde sin andel av företaget till Wallenbergsfären. Vid sidan av Electrolux var han även storägare i Svenska Cellulosa Aktiebolaget och Bofors. Hans tyska kontakter – bland annat med Hermann Göring, ägarintressena i Bofors och misstankar om spioneri för Tysklands räkning ledde till att han svartlistades av USA och Storbritannien fram till 1946.

Wingquist, Sven

Sven Wingquist (1876-1953) utvecklade ett robust kullager som uppfyllde industrins nya krav. Han patentskyddade sin epokgörande uppfinning, inte bara i Sverige utan även i många andra industriländer. År 1907 grundades Svenska kullagerfabriken, SKF, på hans initiativ. Hans kullager blev en stor exportsuccé.

Å

Åhlén, Johan Petter

Johan Petter Åhlén (1879-1939) grundade tillsammans med sin farbror Erik Holm postorderföretaget Åhlén & Holm 1906. År 1932 grundade han varuhuskedjan Tempo, föregångaren till dagens Åhléns. År 1906 var JP Åhlén också aktiv i grundandet av bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlund.

Åkerlund, Erik

Erik Åkerlund (1877–1940) grundade tillsammans med JP Åhlén bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlund 1906. År 1929 såldes förlaget till Bonniers. Samma år grundade Erik Åkerlund tillsammans med Ruben Rausing förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing.