Revolution inom livsmedelsbranschen

Under 1950- och 1960-talen sker en av de största omställningarna i livsmedelsbranschen. Lanthandelsdiskarna fasas ut och kunderna plockar själva varorna i korgar och vagnar. Runt det hela byggs en helt ny industri för butiksinredning och förpackningar upp.

Relaterad läsning: EPA – Ett varuhus för alla, När snabbköpen kom till byn, Kundvagnen, Tetra och kartongmjölken, Den (o)hållbara förpackningens historia, En revolution utan motstånd: svensk branschpress om självbetjäning, 1935 – 1955, Lanthandeln – marknadsekonomins första och sista utpost, Hundraårig lanthandlartradition i Finneröjda

Relaterad film: EPA – introduktionsfilm: ”Rätt och fel i butiken”

Centralt innehåll

  • Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
  • Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
  • Servicekoncept, affärsmodeller och konsumtionstrender.
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel och administration)
  • Affärsidé, marknads- och säljplan.
  • Marknadsföring och säljkampanjer och andra säljfrämjande åtgärder.
  • Sortiment, butiksprofil och kundens uppfattning och butiksupplevelse.
  • Snabbtextning och säljstödsmaterial.
  • Metoder för utvärdering av marknadsföring.
  • Butikskommunikation och hur butiksmiljön påverkar och vägleder kunders köpbeteende i butiken.
  • Butikskommunikatörens uppgifter i olika slags butiker, till exempel dagligvarubutiker och fackhandelsbutiker. (Praktisk marknadsföring, 1, 2, 3)
  • Affärsutveckling, omvärldsanalys och marknadsundersökningar.
  • Affärsidé, koncept, försäljningskanaler och positionering.
  • Entreprenörskap och eget företagande.
  • Säljmiljö, inredning och utrustning i butiker.
  • Ledarens roll och uppgifter i butiker, stormarknader och varuhus.
  • Praktisk butiksdrift. (Affärsutveckling och ledarskap)
  • Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
  • Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
  • Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
  • Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
  • Produktutveckling utifrån olika aspekter, till exempel målgruppers ekonomiska, ergonomiska, estetiska, funktionella och sociala behov.
  • Design och designerns roll i samhället med fokus på människors olika behov och förutsättningar, till exempel utifrån genus eller funktionshinder.
  • Grundläggande design- och kulturhistoria. Begrepp, stilar och material. (Design 1)

Instuderingsfrågor

  1. Vilken stor omställning sker inom livsmedelsbranschen under 1950- och 1960-talet?
  2. Vad kallade ICA-legendaren Nils-Erik Wirsäll det hela?
  3. Varför sågs denna omställning som en revolution?
  4. Varifrån kom idén från början?
  5. Varför introducerades inte idén tidigare än i slutet av 1940-talet?
  6. Vad kunde ICA och Hakonbolaget göra med Hakongiven?
  7. Vilka idéer tog KF och ICA med sig från besöken till USA?
  8. Vem var först med att öppna en självbetjäningsbutik i Sverige?
  9. Varför uppstod det utmaningar vid både lanseringen och genomförandet av självbetjäningsbutiker?
  10. Vad gjordes för att få bort handlarnas rädsla inför utmaningen?
  11. Vilka tips och råd fann handlarna i ”Självbetjäningshandboken”?
  12. På vilket sätt var Birger Törnblom en visionär?
  13. Hur var omställningen stor utifrån ett service- och kundperspektiv?
  14. Varför genomgick även förpackningsmarknaden en revolution?
  15. Vad inträffade under åren 1964 och 1967?

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Praktisk marknadsföring/ Samhällskunskap/ Affärsutveckling och ledarskap

  • NK:s grundare Josef Sachs bestämde sig för att även öppna ett varuhus: EPA – Enhetsprisaktiebolaget, där inget köptvång rådde och allt inte kostade mer än en krona. Att tillkomsten av EPA var samtida med framväxten av det svenska folkhemmet var ingen tillfällighet. Se filmklippet EPA – introduktionsfilm: ”Rätt och fel i butiken” och ta del av hur personalen skulle assistera kunderna nu när självbetjäning rådde.

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap

  • Kundvagnen är någonting som följer med självbetjäningsbutiken. Man övergick från traditionell speceributik med betjäningsdisk med varor i lösvikt till att låta kunderna själva plocka färdigförpackade varor i korgar, s.k. ”Self-Service”. När och var började man använda kundvagnen?

Butiksanställd skjutsar kund i kundvagn inne i ICA-butik. Kunden visar vägen. Bild ur ICA AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Entreprenörskap/ och företagande

  • Utan lanthandlare skulle Sverige inte ha blivit vad det är idag. De som under 1800-talet öppnade en handelsbod bidrog till att Sverige utvecklades till en av världens främsta ekonomier. Undersök lanthandelns expansion och betydelse.

Fördjupning Design/ Marknadsföring/ Företagsekonomi

  • Mjölkförpackningen är vår kanske vanligaste förpackning. Den kännetecknas av höga krav på färskhållningsförmåga och att den knappt får kosta något. Ta reda på Tetra paks och kartongmjölkens historia.
  • Överallt möter vi dem: i kylskåpet, på hyllorna i affären och i eller utanför containrarna vid återvinningscentralen. Men hur har vår förpackningshistoria sett ut genom tiderna?

Tv-profilen Lasse Holmqvist hos Tetra Pak. Ur Alfa Lavals arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Dela med dig av dina tankar

2 svar till “Revolution inom livsmedelsbranschen”

  1. Malin skriver:

    Saknas det en film under instuderingsfrågor?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *