Tre olika upplägg för lyrikanalys: Bland våra källor hos Centrum för Näringslivshistoria finns mycket lyrik – dikter och poesi, och även noter till musik. Dessa typer av källor kommer ofta ur förlagens företagsarkiv.
Nedan följer tre olika lektionsförslag för att analysera lyrik, med inspiration från bland annat Litteraturbanken.se. Vi vet av beprövad erfarenhet från undervisning på gymnasiet vad som fungerar! Prova gärna att analysera några av Karin Boyes dikter som finns som originalkällor här och här på Företagskällan.
Uppgift 1 Samtala om dikten i smågrupper
Den här uppgiften bygger på förslag som Robert Probst (2004) har presenterat och går ut på att mötas i samtal kring upplevelsen av en dikt. Innan ni i gruppen pratar tillsammans så förbereder du dig själv genom att:
1. Läs dikten två gånger.
2. Gör anteckningar genom att skriva ner tre saker som du funderade över när du läste. Det kan vara frågor som väcktes, någonting som stack ut, eller någonting som väckte känslor.
Sedan sätter ni er tillsammans i gruppen:
3. En av er i gruppen läser dikten högt.
4. Var och en i gruppen berättar om sina funderingar, de tre sakerna ni fastnat för i dikten, och övriga har möjlighet att kommentera.
Uppgift 2 Använd analysfrågor
Bild: Författaren Karin Boye vid sitt köksbord. Idun, 1931, fotograf okänd. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0).
Följande analysfrågor kan justeras efter ålder och årskurs. Vissa frågor innefattar litteraturvetenskapliga begrepp eller stilfigurer som man kan behöva förstå innebörden av innan man kan svara på frågan. Länk till förklaring Litteraturvetenskapliga begrepp.
Börja med att läsa dikten några gånger – gärna högt. Oftast får man en bra uppfattning om rytm och tempo i dikten om man ”hör” den. Analysera sedan dikten genom att teckna ner svar på följande frågor:
1. Har dikten en titel? Om ja – vad säger den om innehållet?
2. Är dikten uppdelad i strofer – och i så fall – är de långa eller korta? Om inte – hur är strukturen på texten?
3. Vem ”talar” i dikten? Finns det ett diktjag eller är dikten skrivet på något annat sätt? Hur i så fall?
4. Har dikten någon tydlig mottagare eller målgrupp? Vem eller vilka är det i så fall?
5. Vad tror du att författaren vill skapa för stämning hos läsaren, och vad väcker den för känsla?
6. Säger dikten någonting om den tid eller det samhälle som den är skriven i? När är dikten utgiven och vad hände i samhället under just den perioden?
7. Vem har skrivit texten? Vad vet du om författarens liv? Hur kan du tolka dikten biografiskt, det vill säga utifrån vad författaren har för erfarenheter eller befann sig i för situation?
8. Är dikten skriven på fri vers eller i bunden form?
9. Finns det rim? Hur är rimmen gjorda i så fall?
10. Kan du hitta stilfigurer i texten, exempelvis liknelser, metaforer, symboler, motsatser, upprepningar eller annat?
11. Finns det några medvetna brott mot språkregler i dikten? Används till exempel talspråk, dialekt eller slanguttryck? Om ja – ge exempel
12. Fanns det någonting i dikten som var svårt att förstå, och i så fall vad?
13. Avsluta med att försöka sammanfatta diktens tema, vad som är diktens grundtanke, det vill säga vad den egentligen handlar om. Försök hålla dig till en mening.
Länk till förklaring Litteraturvetenskapliga begrepp.
Källa: Litteraturbanken.se, 2024.
Uppgift 3. Analysera en favoritlåt – lyrik/låttext, muntligt
Bild: Solliden, ur Gröna Lunds arkiv som finns hos Centrum för Näringslivshistoria.
Den här övningen är bra som gruppstärkande aktivitet i undervisningsgrupper, eftersom det är spännande att få reda på vad klasskompisarna har för favoritlåt.
1. Välj en låt som har tilltalat dig särskilt mycket och som du gillar.
2. Analysera låttexten utifrån de 13 frågorna i Uppgift 2 Använd analysfrågor. Låttexter brukar gå att hitta i sin helhet om man söker efter låtens titel+”lyrics” på Internet.
3. Förbered en presentation på några minuter, där du först spelar låten för klassen och sedan presenterar din analys muntligt. En fördel är om du kan dra upp låttexten på projektor eller visa exempel ur texten på annat sätt när du redovisar.
Charlotta Skorup