SSAB

Under 1970-talet drabbades svensk stålindustri av en djup kris. I syfte att skapa en ny, långsiktigt hållbar struktur för handelsstålsindustrin bildades SSAB (Svenskt Stål AB) efter ett riksdagsbeslut 1978.

Stålverksamheten i Stora Kopparberg, Gränges samt Norrbottens järnverk (NJA) övertogs av SSAB. Staten ägde inledningsvis 50 procent av SSAB medan Stora Kopparberg och Gränges ägde vardera 25 procent. Minoritetsägarna löstes ut 1981 respektive 1986. Därefter påbörjades den privatisering som 1989 ledde till börsnotering.

SSAB är i dag internationellt ledande nischtillverkare av höghållfasta och kylda stål. Företagets tre huvudanläggningar i Luleå, Borlänge och Oxelösund har rötter i NJA, Stora Kopparberg respektive Gränges.

Luleå, Borlänge och Oxelösund

Statliga NJA startade verksamheten i Luleå 1943. Stora Kopparberg började uppföra Domnarvets Jernverk i Borlänge 1872. SSAB Tunnplåt har i dag koksverk, masugnar och stålverk i Luleå. Därifrån avgår det varje dygn tre till fyra ämnesleveranser på järnväg till bolagets anläggningar för valsning och beläggning av tunnplåt i Borlänge.

Ett järnverk i Oxelösund togs i drift 1917, landets första vid kusten och med kokseldad masugn. 1955 köptes järnverket av Grängesbergsbolaget som 1957 beslöt att här anlägga ett stort stål- och valsverk, främst för fartygsplåt. Det var den största svenska industrisatsningen dittills. Grängesbergsbolaget kom att medverka till att hela staden omdanades.

SSAB Oxelösund är Sveriges enda stålverk som har en hel produktionslinje från järnråvara till färdig produkt, nämligen grovplåt med inriktning på höghållfast konstruktions- och slitstål.