ABBA satte Sverige på kartan

Volvo symboliserar trafiksäkerhet och elegans. Ikea står för väldesignade inredningslösningar till överkomligt pris. Men hur har en svensk popgrupp kommit att bli ett varumärke av högsta internationella klass?

Relaterad läsning: Stikkan Anderson, Polar Music (1963), Den svenska skivindustrin, Hagström – Sveriges första stora musikexport, Spotify förändrade musikbranschen, Ljudet framför allt, Katja of Sweden – protestsången som blev strandkläder

Relaterad dokumentär: ABBA: Hemligheterna bakom hitsen

Instuderingsfrågor

1. Vad har ABBA kommit att symbolisera?
2. Vad inträffade den 1 november 1970?
3. Vilket jobb gjorde Björn och Benny åt Stikkan Anderson till en början?
4. Vilken kritik fick Stikkan ta emot?
5. Hur har ABBA kunnat hålla i ett halvt sekel?
6. Vad inträffade år 1977?
7. Varför blev det coolt att gilla ABBA på 1990-talet?
8. Vad bidrog Erasures hyllningsalbum Abbaesque till?
9. Vad inträffade på dagen 25 år efter att Waterloo vann Eurovisionsschlagern?
10. På vilket sätt lyckades ABBA få till en digital form av återförening?

Diskussion

Det svenska musikundret:

• Sverige har haft stora musikframgångar ända sedan ABBA och kallas i dag för det svenska musikundret. Diskutera varför ni tror att svensk musik varit så framgångsrik utomlands.

Bildkälla: elegantmachinery.se

ABBA inom HBTQ-rörelsen:

• Under 1990-talet fick ABBA en uppsving igen och tilltalade även en ny generation. Samtala om vilka ABBA-minnen ni har och diskutera hur ni tror att deras musik har påverkat individer, grupper och samhället de senaste 50 åren. Se även på Erasures HBTQ-vänliga musikvideo nedan.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Historia

 ”Den sjungande folkskolläraren” blåste liv i den svenska musikindustrin:

• Det svenska musikundret har en folkskollärare att tacka för mycket. Stikkan Anderson var kompositören och skivbolagsdirektören som bland annat gjorde ABBA stora med sitt musikbolag Polar Music. Utan att bry sig om att delar av musiksverige såg honom som sin värsta fiende kom han att ändra hur hela den svenska musikindustrin fungerade. Undersök Stikkan Andersons entreprenöriella resa.

Ria Valk med Stig Anderson på Schiphol flygplats i Amsterdam 1961. Foto: Harry Pot, Anefo. Dutch National Archives

Det svenska prestigefyllda Polarpriset:

• När Stikkan Anderson instiftade Polarpriset gjorde han det med syfte att skapa världens största musikpris. Det första Polar Music Prize delades ut 1992 och ges sedan dess årligen till personer, grupper eller institutioner för betydande insatser inom musiken och musiklivet. Besök Polarprisets hemsida och undersök vilka som tilldelats priset under årens lopp.

Hagström – Sveriges första stora musikexport:

• En del säger att det svenska musikundret började med operasångerskorna Christina Nilsson och Jenny Lind på 1800-talet. Men fram till ABBAs genombrott drevs det av en ung entreprenör från Älvdalen i norra Dalarna: Albin Hagström. Undersök Albins framgångssaga.

Period: 1962. Deponent: Centrum för Näringslivshistoria. Motiv-ID: CFN010136

Spotify ändrade hela musikbranschen:

• När Martin Lorentzon och Daniel Ek startade sitt företag var tanken egentligen inte att förändra musikbranschen. De hade skapat en plattform för annonsering men saknade en källa för att driva trafik dit. Eftersom framför allt Daniel redan hade ett stort musikintresse föll valet på musik, och resultatet blev Spotify. Undersök Spotifys historia.

Ljudet framför allt:

• 1973 startade Robert von Bahr skivbolaget BIS i Åkersberga. Undersök hur det kommer sig att företaget lever kvar 40 år senare, trots digitala nedladdningar och prat om skivbolagsdöd.

Ljudet är gränslöst. Varför skulle inte japaner spela Bach? Robert von Bahr och Dan-Olof Stenlund vid en inspelning 1980. Foto privat.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Samhällskunskap

Progglåten som blev inspirationen till strandkläder:

• I början på 1970-talet skapar designern Katja Geiger — Katja of Sweden — magi tillsammans med Malmö Mekaniska Trikåfabriks skickliga arbetare då hon gjorde en sommarkollektion år 1973 som växer fram ur en progglåt. Undersök modedesignerns Katja av Swedens progginspirerande strandkläder.

Groovy. 1973 hade blomsterkraften fortfarande en del lockelse kvar. Fred och natur var på tapeten, åtminstone för Katja of Sweden. Bild: MMT:s arkiv hos Malmö Stadsarkiv.

Centralt innehåll

• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a2, 1b)