Att starta företagsdagis åt sina anställdas barn

Den 4 oktober 1944 skickade AGA-koncernens direktion ut ett överraskande radikalt och jämställdhetsstödjande meddelande till sina avdelningschefer och förmän. Företagsledningen ville veta om de såg något behov av ett daghem för medarbetarnas småbarn. I botten låg tanken att starta ett företagsdagis tillsammans med Lidingö stad.

Diskussionsövning

Grundskolan: årskurs 7 – 9, Gymnasieskolan årskurs: 1 – 3

Uppvärmning i ca. 5 – 7 minuter. Avrunda med en diskussion i helklass i ca. 5 – 10 minuter:

En förskola i samma hus där föräldrarna arbetar:

• Diskutera vad ni tycker om tanken att barn går på en förskola som drivs i samma hus och av företaget där mamma eller/och pappa arbetar. Vilka för- och nackdelar tror ni det skulle finnas med det och tror ni dagens företag skulle dra nytta av detta koncept om möjligheten fanns i dag?
• Enligt skollagen är dagens kommuner numera skyldiga att erbjuda barnomsorg till alla barn över ett år. När anser ni att en minderåring är redo att börja på förskola?

Skrivet av AGA-direktionen den 4 oktober 1944.

Övning i mindre grupper i ca. 5 minuter. Avrunda med en diskussion i helklass i ca. 5 – 10 minuter:

Vad är det för arkivkälla?

1. Se på källmaterial 1a och 1b nedan – kan ni se vad det är för typ av källmaterial?
2. Vad får vi reda på när vi granskar arkivkällorna nedan?
3. Finns det något som avviker från det vi är vana vid i dag?

• Avrunda med en diskussion i helklass om vilka reflektioner samt vilken uppfattning ni fick av personen på fotografiet i källmaterial 1b och av det svenska samhället i stort under denna tidsperiod.

Källmaterial 1a

Källmaterial 1b

Anne-Louise Lindmans (tidigare Eriksson) legitimationskort från tiden på AGA, där hon började som 15-åring. Foto: Privat

Gymnasieskolan årskurs: 1 – 3

Fördjupning Historia / Samhällskunskap/ Företagsekonomi

Alva Myrdal ville förbättra barnens situation:

• Alva var kritisk till utvecklingen inom verksamheten för barn i förskoleåldern i Sverige. När Socialpedagogiska seminariet startades 1936 blev hon skolans rektor. Här utbildades barnpedagoger till HSBs lekstugor och så kallade storbarnkammare i kollektivhus. Det främsta syftet med den kollektiva bostadsformen, menade Alva Myrdal, var att förvärvsarbetande kvinnor skulle slippa dubbelarbete. Undersök hur Alva arbetade med sin vision och hur den togs emot av samhället.

Alva Myrdal var statsråd i den socialdemokratiska regeringen 1966–1973 och tog emot Nobels fredspris 1982. Denna bild är tagen i Stockholm, 1936.

Barnarbetare i Gunnebo:

• Vi har bekantat oss med fotografiet i källmaterial 1b här ovan. Bilden nedan är på kättingsmederna i Gunnebo & togs den 16 maj 1894. Arbetet i kättingsmedjan ansågs vara det tyngsta arbetet på bruket vid den här tiden. Men flera av smederna är riktigt unga, bara barn. Undersök barnarbetet i svenska Gunnebo i slutet på förra seklet.

Barnarbetare i Gunnebo 1894. Deponent: Centrum för Näringslivshistoria Motiv-ID: DA-2015-000555-CFN010168

Centralt innehåll

Grundskolan 

Årskurs 7 – 9 

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt. (Historia)

Gymnasieskolan

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)