Axfoods historia

»Giftermålet« mellan Hemköp och D&D år 2000 skapade Axfood, en utmanare i dagligvarubranschen och det »tredje blocket« till dominanterna ICA och KF. Den ursprungliga strategin är i högsta grad levande och har skapat ett framgångsrikt bolag – något som många för tjugo år sedan tvivlade på skulle vara möjligt.

Relaterad läsning: Johnsons – en familj inom handeln, Johnsonkoncernen, När snabbköpen kom till byn, Information till små livsmedelsföretag, ICA:s historiska hemsida, Nu firar Bergendahls 100 år

Instuderingsfrågor

  1. Vad inträffade under senare delen av 1990-talet?
  2. När och hur skapades Axfood?
  3. Hur bemöttes detta?
  4. Varför kom 1990-talet att kallas frifräsarnas (rebellernas) decennium?
  5. Hur kom dagligvaruhandeln att se ut efter denna förändring?
  6. På vilket sätt träffade Axfood ”mitt i prick”?
  7. Hur såg det ut för ICA och Coop under denna tid?
  8. Vilket koncept satsades det på hos Bergendahls?
  9. Vad heter Axfoods lågprisjätte?
  10. Vilka var dess konkurrenter och hur utgjorde dessa ett udda inslag på den svenska marknaden?
  11. Vad är nyckelordet i Axfoods framgång?
  12. Hur har man framtidssäkrat verksamheten?

Fördjupning Historia/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom handel och administration

Axfoods historia:

  • Fyra generationer och den femte på väg att etablera sig i ledningen för familjeföretaget. Johnsons har under det industrialiserade Sveriges hela tillvaro spelat en framträdande roll som handelsmän. Den röda tråden är handel, men vägen fram har varit som ett helt vägnät. Undersök hur resan såg ut innan Axfood.

Axel Johnson var generalkonsul i Stockholm för kungariket Siam (Thailand). Han grundade handelsbolaget A. Johnson & Co. år 1890-1899. Deponent: Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi

Butiksutveckling:

  • Att livsmedelsbutikerna ser ut som de gör i dag beror på en rad samverkande händelser över tid, som sammanslagning av butiker till kedjor, lanthandelsdiskens avskaffande och förbättrade möjligheter till import. Ta reda på hur snabbköpen kom till.

Bildkälla: Stenbergs bilder, ur ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Samhällskunskap/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel

Hur startar man ett livsmedelsföretag?

  • Ponera att du skulle starta ett livsmedelsföretag. Vad skulle du behöva tänka på då? På Livmedelsverkets hemsida hittar du information och broschyrer om hur du startar ett mindre livsmedelsföretag. Undersök hur man går tillväga.

Bildkälla: Livsmedelsverket.se

Fördjupning Marknadsföring/ Företagsekonomi

ICA-Stig – en reklamföljetong:

  • År 2017 fyllde ICA 100 år. I samband med detta gjorde vi på Centrum för Näringslivshistoria deras historiska hemsida fullspäckad med reklamfilmer, fotografier, artiklar och verksamhetsberättelser. Undersök hur ICA-Stig och hela såpan sett ut under åren.

ICA-Stig och hela såpan. Skärmdump: ICA:s historiska hemsida.

Centralt innehåll

  • Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
  • Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel och administration)
  • Affärsutveckling, omvärldsanalys och marknadsundersökningar.
  • Affärsidé, koncept, försäljningskanaler och positionering.
  • Ledarens roll och uppgifter i butiker, stormarknader och varuhus.
  • Arbetsledning samt organisations- och personalfrågor, till exempel projektledning, konflikthantering, samarbete, sociala normer och arbetsvillkor.
  • Lagar och andra bestämmelser, till exempel om arbetsrätt.
  • Entreprenörskap och eget företagande. (Affärsutveckling och ledarskap)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
  • Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
  • Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
  • Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
  • Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
  • Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik. (Samhällskunskap 1a1)
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a2)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
  • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *