Cement i 150 år

Hur såg samhället ut när cementbranschen föddes 1871, vilka behov ledde till att cement blev tidens byggnadsmaterial? Riksdagen tog beslut om allmän folkskola, näringsfrihet, att avskaffa ståndsriksdagen och att tillåta fri rörlighet i landet. Bättre utbildade människor kunde därmed resa friare och söka anställning på de nya företag som växte fram.

Relaterad läsning: Skanska skapar historia, Limhamnskungen – Rudolf Fredrik Berg, Öresundsförbindelsen, Betongplattan håller!, Betong stelnar även i vatten, Slitstarka Skanska, Vikten av cement – en historisk översikt, Den vetenskapliga cementen, Cement – omställningar då och nu, En hållbar infrastruktur, Fulbetong eller brutalt vackert

Centralt innehåll

• Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
• Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
• Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
• Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
• Kvalitetsarbete, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
• Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. (Teknik 1)
• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. (Samhällskunskap 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)

Diskussion

Cementastriden:

• Se intervjun nedan och diskutera vilka konsekvenser som ni tror medföljer när Cementa upphör att bryta kalk och vilka åtgärder ni anser bör vidtas för att lösa striden.

Expressens politikreporter Helena Gissén om den heta frågan. Filmklipp och intervju: Expressen.

Fördjupning Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Teknik/ Historia/ Entreprenörskap/ och företagande

Cementas historiska hemsida:

• Vi på Centrum för Näringslivshistoria har hjälpt Cementa AB att bygga deras historiska hemsida i samband med deras 150-årsdag. Där hittas digitaliserade arkivkällor i form av fotografier och artiklar baserade på research av dessa primärkällor. Undersök denna historiska översikt och vikten av cement.

Belastningsprov av betongsliper på A-Betong i Vislanda 1967. Bild från Järnvägsmuseet.

Den vetenskapliga cementen:

• Cement har sitt ursprung i hantverk, men alltsedan det industriella genombrottet har tillverkningen utvecklats i nära samverkan med forskning. Undersök hur den teoretiska förståelsen av materialet har gjort cementen starkare, beständigare, mer ändamålsenlig – och under senare decennier även miljövänligare.

Gamla Labbis (laboratoriet) på Limhamns Cementfabrik från tiden 1883-1917. Bild från Tekniska museet.

Hållbar infrastruktur:

• För att tillverka cement krävs enorma investeringar i olika typer av produktionsanläggningar. Men det är inte det enda. Cementen – liksom leran och kalkstenen den tillverkas av – måste ofta transporteras långa sträckor. Undersök hur de  stora investeringar i infrastrukturen ser ut.

Cementvagn på räls vid Cementa i Hällekis 1968. Bild från Järnvägsmuseet.

Fulbetong eller brutalt vackert?

• Betong väcker ofta starka känslor. För en del representerar betong allt som är kallt, hårt och opersonligt i det moderna samhället, för andra de oändliga möjligheter och den skönhet som finns i det enkla och nyttiga. Undersök betongens arkitektoniska resa.

Tårtpappersfasad i betong av arkitektkontoret Backström & Reinius på dåvarande Tempo i Farsta centrum 1961. Den hålmönstrade betongen uppmärksammades internationellt men väckte också avsky bland arkitekter och allmänhet. Foto: Seved Walther. Bild från Järnvägsmuseet.

Omställningar då och nu:

• Det går knappast att överskatta cementens och betongens betydelse för den svenska energiförsörjningen. Betongen som byggmaterial var en förutsättning för den stora utbyggnaden av vattenkraften, sedan kärnkraften och nu vindkraft. Undersök hur materialkraven från dessa satsningar även innebar en utveckling av ny typ av cement.

Vindturbiner i Sivik utanför Lysekil. Bild från Wikimedia Commons.