Cirkulär ekonomi inom näringslivet

Svenska Retursystem arbetade med cirkulär ekonomi långt innan det blev ett mantra i näringslivet. Nu har företaget funnits i 25 år och fortsätter att vidga sina hållbara cirklar.

Relaterad läsning: Släpp bromsarna som stoppar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, CSR – Corporate Social Responsibility, Den (o)hållbara förpackningen, Kartongen på frammarsch, Cirkulär ekonomi är en förutsättning för att nå klimatmålen

Instuderingsfrågor

1. Var och varför uppstod SRS?
2. På vilket sätt revolutionerade företaget logistiken?
3. Vilket år bildades Svenska Retursystem AB?
4. Hur såg proceduren ut för retur- och pantsystemet?
5. Vad inträffade mellan åren 1999 – 2000?
6. Vad efterfrågade bryggerinäringen och varför?
7. Vad utnämndes SRS till år 2008?
8. Vilket avtal slöts tio år senare och varför?

Diskussion

Så funkar retursystemet:

• På Svenska Retursystems hemsida får vi lära oss om att deras uppdrag handlar om att effektivisera och miljöanpassa dagligvarubranschen och restaurang & storkök. I film-klippet nedan får vi en snabb inblick i hur retursystemet fungerar i praktiken. Diskutera sedan vad ni gör för att minska ert klimatavtryck.

Fördjupning Företagsekonomi/ Teknik/ Samhällskunskap/ Design/ Internationell ekonomi

Teknikföretagen tror på cirkulär ekonomi:

• Cirkulär ekonomi kräver helt nya sätt att göra affärer. Svensk industri är långt fram i den utvecklingen. Det krävs dock ett större engagemang från politiker och myndigheter för att möjliggöra ett snabbare tempo. Det skriver Teknikföretagen i en ny rapport. Läs sammanställningen av rapporten och se även intervjun med arbetsgivarorganisationen Teknikföretagens Elinor Kruse, ansvarig för miljöfrågor.

Kartongen på frammarsch:

• I dag är det en svensk exportsuccé men kartongens början var svår. När papplådor och andra förpackningar i kartong lanserades på bred front var misstänksamheten stor. Ta del av kartongens historia.

Tänk om pappersförpackningar är lösningen:

• BillerudKorsnäs AB levererar förpackningsmaterial och lösningar som utmanar konventionella förpackningar för en hållbar framtid. De är en världsledande leverantör av nyfiberbaserat förpackningsmaterial och har kunder i över 100 länder. Undersök hur skogsbolaget BillerudKorssnäs AB utmanar konventionella förpackningar för en hållbar framtid.

Fördjupning Företagsekonomi/ Teknik/ Samhällskunskap/ Design/ Historia/ Branschkunskap inom handel/ Handel och hållbar utveckling

Förpackningens historia:

• Överallt möter vi dem: i kylskåpet, på hyllorna i affären och i eller utanför containrarna vid återvinningscentralen. Undersök den (o)hållbara förpackningens historia.

Annons Keep on Yogging, Yoggi kiwawa, 1988-1989 . Bild: ur Arla Foods arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Ledarskap och organisation/ Internationella relationer

• 2015 kom FNs Hållbarhetsmål/Agenda 2030 på plats och sedan dess blev CSR och Hållbarhet mer harmoniserade och CSR Sweden jobbar numer utifrån Agenda 2030. Allt CSR Sweden gör ska kunna spåras till Hållbarhetsmålen mer eller mindre. Vill du veta mer om Agenda 2030 rekommenderar vi CSR Swedens podd, Vems agenda?

Lyssna på poddavsnitten nedan och besvara frågorna:

a) Uppvärmning:  Introduktion till agendapodden

Parul Sharma presenterar ”Vems Agenda?” Människorättsjuristen Parul är värd under 17 tillfällen med gäster från alla samhällssektorer. 17 mål och 17 tillfällen.

1. Vad betyder agendan för gemene man och kvinna?
2. Vad betyder målen och delmålen för Sverige?

b) Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

1. Hur kan man bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation?

Centralt innehåll

• Introduktion i produktionstekniska förutsättningar och produktionsfilosofi.
• Estetikens och ergonomins betydelse för bruksvärde och marknadsvärde hos produkter och material.
• Designprocessens olika delar, dvs. marknadsundersökning, funktionsanalys, kravspecifikation, faktainsamling, problemformulering, idéarbete, skiss, modellarbete, analys, presentation och utvärdering. (Produktutveckling 1, 2)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion.
• Designprocessens olika delar från problemformulering, marknadsundersökning, funktionsanalys, kravspecifikation, faktainsamling, idégenerering, skiss, modellarbete, analys till presentation och utvärdering. (Design 1, 2)
• Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
• Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär.
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
• Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Samhällskunskap 2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)
• Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen.
• Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. (Internationella relationer)
• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
• Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling.
• Översiktligt om miljömässig hållbarhet, däribland hur jordens ekosystem och dess funktioner långsiktigt kan behållas till exempel genom miljömedveten produktion av mat och energi samt klimatanpassning. (Handel och hållbar utveckling)
• Logistikens roll i ett handelsföretag samt värdeskapande i distributionskedjan.
• En varas väg från producent till konsument: handelskedjans olika delar, däribland producent, grossist, detaljist och konsument.
• Varudistribution, distributionssystem och leveransprocessen.
• Handelns funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation. (Branschkunskap inom handel)
• Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
• Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
• Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering. (Teknik 1)