Claes utvecklade den svenska cafékulturen

Den klassiska nattklubben Sturecompagniet i Stockholm startades av – en konditor och bagare. Claes Christenson, ägare till kafé Gateau, utvecklade Stockholms cafékultur och uteliv under både dagar och nätter på 1980-talet. Han introducerade café au lait i Sverige och var därmed en av pionjärerna bakom den cafébransch som växt fram idag.

Relaterad läsning: Det svenska fikat, Bönan som tog svenskarna med storm, Grädde – en klassik svensk produkt, Gevalia – när du får oväntat besök, Shopping i Luleå, History Marketing: Så arbetar Zoégas med sin historia, History Marketing: Fazer

Instuderingsfrågor

  1. Vad gjorde Claes Christenson som 14-åring?
  2. Vad var Tippen och varför var det ett nytt fenomen i handeln?
  3. Vad inträffade år 1970 och vad tyckte Tord Christenson om det?
  4. Hur utvecklades verksamheten på 1980-talet?
  5. Vad är ”Ringen”?
  6. Varför trodde inte AB Industrikredit på Claes idé?
  7. Vad tvingades Gateau-ägarna pantsätta?
  8. Var, när och varför blev det dyrt på Gateau?
  9. Vad kom lanseringseventet 1985 att betyda för den svenska cafékulturen?
  10. Vad insåg familjen Christenson samma år?
  11. Hur utvecklades verksamheten under 1980-talet?
  12. Hur påverkades Gateaugruppen av den ekonomiska krisen i Sverige 1991–1992?
  13. Varför satsades det enbart på cafékedjan efter år 1994?
  14. Vilka äger Gateau i dag?

Diskussion

Dagens kaffe:

  • I dag finns det ett bredare sortiment på dagens kaféer runt om i världen. Jämför till exempel amerikanska Starbucks meny med svenska Waynes Coffees och se över vilka dryckessorter som är populära i dag och varför ni tror att det är så. Se även Gevalias reklamfilm från början av 1990-talet och se vilka typer av kaffedrycker som var inne då.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel/ Marknadsföring/ Entreprenörskap/ och företagande

Det svenska fikat:

  • Ordet lagom lär vara ett ord som bara finns i svenska språket. Detsamma sägs gälla för ordet fika. Det intressanta med det är att Sverige på två sätt står ut som unikt. I landet lagom är vi extrema: vi älskar vårt fika så mycket att vi till och med schemalägger det. Undersök svenska fikakulturens historia.

Att fika tillsammans är ett vanligt sätt att umgås. Här ses anställda på försäkringsbolaget Thule fika med sina familjer. Bild ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Bönan som tog svenskarna med storm:

  • Det var Karl XII och hans karoliner som lade grunden till den svenska kaffekulturen. De hade fått smak på kaffe under vistelsen i Turkiet efter slaget vid Narva. En turkisk kaffekokare följde med hem till Sverige 1715. Undersök kaffets historiska resa i Sverige.

Reklambild för Gevalia med Barbro ”Lill- Babs” Svensson från 1965. Ur Gevalia Mondelez Int. arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Grädde – en klassisk svensk produkt:

  • Grädden är en klassisk svensk produkt som har använts både i matlagning och i kaffet. Länge salufördes den bara i en tjock och en tunn variant men från 1960-talet och framåt har nya gräddprodukter ständigt lanserats. Undersök hur grädden haft en anrik tradition i Sverige.

Reklambild för grädde i Tetra. Ur Arla Foods historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Historia/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Världens första galleria ligger i Sverige:

  • När brittiskfödde arkitekten Ralph Erskine fick uppdraget att rita en galleria i Luleå såg han chansen att skapa något mer än bara ett ordinärt köpcentrum. Han ville att hela stadslivet skulle kunna fly kylan under vintermånaderna och att byggnaden skulle uppmuntra till möten och samvaro. Undersök Gallerian Shopping i Luleå.

Tvärsnitt av inomhusgallerian Shopping, 1961. På biografen Spegeln visas Alla tiders kille, en komedi/science fiction-film med Jerry Lewis. Foto: Sune Sundahl/ArkDes.

Centralt innehåll

  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
  • Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
  • Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
  • Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
  • Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden.
  • Måltiden som helhet, till exempel mat, dryck, bröd, charkuteriprodukter, servering och service. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.