Cykelns historia

Att inte cykla är att gå för långt, säger entusiasterna. Och de är många. Det görs ungefär en miljard cykelresor i Sverige varje år, vilket innebär att var tionde resa är en cykeltur.

Relaterad läsning: Nymans verkstäder, Birger Svensson grundade Monark, Cykelkungen Salvatore Grimaldi, Autopeden – fluga som aldrig lyfte, Anders Fredrik Nyman, Verkstadsindustrin – en mångfacetterad sektor, Anställningsförmåner, Motorcyklar och blixtlås: svensk-amerikanska uppfinningar, Plastcykeln Itera

Instuderingsfrågor

1. Hur åkte man cykel innan slutet av 1800-talet?
2. Vem tillverkade världens första cykel?
3. Vad var en s.k. benskakare och vem var den avsedd för?
4. Vad uppfann Amanda Bloomer i England på 1850-talet och varför?
5. Vad inträffade på 1920-talet och vad medförde det?
6. När, var och hur tillverkades den första svenska cykeln?
7. Vad föredrar kunderna att göra i dag?
8. Vad anses cykeln vara på många håll i världen?

Diskussion

Vad kommer här näst?

• Resan från velocipeden och benskakaren till den moderna cykeln har inte varit en snabb resa utan varit en nyttig process som skett över tid. Nu är frågan: Vad tror ni kommer här näst? Se på det animerade filmklippet nedan och diskutera hur ni tror att vi kommer att mobilisera oss i framtiden.

Fördjupning Teknik/ Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Företagsekonomi

Monark var en av Europas största cykelfabriker:

• Cykeln blev i slutet av 1800-talet ett viktigt frihetsinstrument, inte minst på den svenska landsbygden. Rörligheten ökade vilket vitaliserade både arbets- och äktenskapsmarknaderna liksom folkrörelsernas verksamheter. Undersök hur fattigpojken Birger Svensson blev Sveriges cykelmonark när han grundade sitt företag.

Birger Svensson. Bildkälla: Riksarkivet

Monarkcyklar till Ericssons anställda:

• Innan Stockholms Spårvägar byggde linjen till Midsommarkransen anlände nästan alla LM Ericsson-anställda med de av företaget inköpta Monarkcyklarna. Undersök denna anställningsförmån som LM Ericssons personal fick i början på 1940-talet.

LM Ericsson-anställda anländer till fabriken i Midsommarkransen, Stockholm med sina Monarkcyklar i början på 1940-talet. Bildkälla: Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Nymans verkstäder:

• På Dragarbrunnsgatan 25 i Uppsala startade Anders Fredrik Nyman 1873 en finmekanisk verkstad. Tanken var att han främst skulle syssla med bland annat slipningar och reparationer av kirurgiska instrument, men en fantastiskt snillrik nymodighet skulle ändra på den saken. Undersök hur Nymans cykelreparationer gav honom idén att tillverka en egen cykel.

Nymans verkstäder, Bild ur Folkrörelsearkivet för Uppsala län.

Autopeden blev stor först 100 år senare:

• Autopeden lanserades 1915. Drygt 100 år senare kom det stora genomslaget. Undersök Autopedens historia.

Lady Norman i London använde sin autoped i arbetet under första världskriget. Foto: Paul Thompson/FPG/ Archive Photos/ Getty Images.

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)
• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
• Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
• Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
• Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
• Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. (Teknik 1)