Dalahästens historia

Få leksaker flyttar in i vuxenvärldens finrum. Kan man till exempel tänka sig att några legobitar skulle vara en lämplig present från danske statsministern till USA:s president? Eller låter det rimligt att ett FN-sändebud från Japan avslutar sin fredsbevarande insats med att ge alla kollegor i krigszonen varsin Hello Kittyfigur?

Relaterad läsning: Hundraårig lanthandlartradition i Finnerödja, Om synen på handel, När kvinnorna tog över handelsboden, History Marketing: Så arbetar Skansen för att skapa nya intäkter utifrån kulturarvet de förvaltar, Mary och Lennart Wålstedts ullspinneri, Erika Aittamaa, Lovikka (1892), Den ursvenska hästen, Märta Måås-Fjetterström, Verkstaden för Svenska Mattor och vävnader (1919), De tog leken på allvar

Instuderingsfrågor

1. Hur användes dalahästen under 1800-talet?
2. Vad hände i byn Bergkarlås utanför Mora?
3. Vilken idé lanserade Hans Erik Mattsson och varför?
4. Var kommer den äldsta bevarade dalahästen ifrån?
5. Vad blev dalahästarnas väg till berömmelse?
6. Vad kom att visa sig vara nyckeln till framgång för Anders Olsson?
7. Hur går tillverkningen av dalahästen till i dag?

Diskussion

• Traditionen berättar att hantverkaren Vic Olof försökte sälja så många dalahästar till järnhandlaren Weijsenburg i Mora att denne protesterade – hur skulle han lyckas sälja allt? Olof Vics lär då ha svarat att ”trähästar kommer att gå så länge vaggan går”. Diskutera och ge exempel på vilka faktorer som kan tänkas spela en avgörande roll i framställningen av en succéprodukt.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Design/ Hantverk/ Företagsekonomi

Skansens grundare – Artur och Sofie Hazelius:

• Makarna Sofi och Artur Hazelius lever i Stockholm under industrialiseringen i det senare 1800-talet. Han är lektor, hon är språkkunnig, konstnärlig och musikalisk. Formade av sin samtid känner de starkt för att bevara det gamla för framtiden och efter en resa i Dalarna 1872 påbörjar de sitt livsverk – Nordiska museet och ett gigantiskt insamlingsprojekt av föremål ur en försvinnande allmogekultur och senare öppnas friluftsmuseet Skansen, även det på Djurgården i Stockholm. Se filmen om makarna Hazelius. (Film av The Chimney Pot på uppdrag av Nordiska museet 2018).

Historien bakom Nordiska museets omfattande samlingar:

• Under resan till Dalarna 1872 ser Artur och Sofi Hazelius hur folkliv, kläder, seder och bruk håller på att ersättas av ett nytt mode och nya traditioner. För att ”bevara minnet av den tid som flytt” startar de ett gigantiskt insamlingsprojekt som genomförs med hjälp av ett stort antal frivilliga. Se filmen Samlingen tar form nedan (Film av The Chimney Pot på uppdrag av Nordiska museet 2018).

Hållbara Wålstedts Textilverkstad: 

• Mary Wålstedt hade konstnärsutbildning från Tekniska Skolan (dagens Konstfack) i Stockholm så att hon skulle bli fårbonde i Dalarna var långt ifrån självklart. Ändå kom Mary och hennes man Lennart med tiden att förse hela hantverkssverige med ullgarn av högsta kvalitet – och räddade dessutom det svenska lantrasfåret från utrotning. Undersök hur hållbara Wålstedts ullspinneri säljer ull till hela Sverige än i dag.

Barn, små kullor och masar i folkdräkt. Barnen kallar till Valborgsmässa den 30 april 1936 i Floda genom att i koskällor. Text och bild: Nordiska museet.

De tog leken på allvar:

• Undersök hur leksakshistorien är en spegelbild av den svenska företagshistorien, präglad av småskaligt entreprenörskap, inspiration och intryck från andra länder.

Bild: Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi 

• Undersök handelsbodens historia. Vad var innebörden av handelsboden och hur har dess utveckling sett ut genom tiderna?

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Produkt- och materialkunskap i samband med planering och genomförande. Skissteknik, ritteknik och konstruktion.
• Färg och form. (Hantverk- Introduktion)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation.
• Konsumtionstrender historiskt och i nutid samt ekonomiska, kulturella, psykologiska och sociala faktorer bakom konsumtionstrender.
• Handelns funktion och nytta i samhälle och näringsliv. (Branschkunskap inom handel)