Den hållbara pepparkakan

Pricks framgångssaga började med två unga killar som träffades på en kommunal hushållskurs och började baka och sälja pepparkakor och bröd tillsammans. Med hög kvalitet och innovativ reklam erövrade de fikasugna svenskar.

Relaterad läsning: Kexet byggde en hel industri, Det svenska fikat, Svensk kaffehistoria, Limpa med lång hållbarhet

Instuderingsfrågor

1. Vad hette Pricks grundare och hur träffades de?
2. Vad var deras affärsidé?
3. När grundades företaget?
4. Hur kom de på namnet ”Pricks”?
5. Varför blev Pricks en framgångssaga?
6. Hur såg marknadsföringen ut?
7. Hur var grundarnas ledarstil?
8. När och varför lades varumärket ner?

Diskussion

Finns det peppar i pepparkakor?

• Diskutera vad ni tror det finns i pepparkakor samt titta på filmklippet nedan.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Det svenska fikat:

• Utöver deras viktigaste varumärke tillverkade även Pricks kalaskringlor, kubb, månkakor, mandelkransar, finskorpor, rulltårta och muffins för fikasugna Sverige som älskar att schemalägga sina fikaraster. Undersök historien om det svenska fikat.

Att fika tillsammans är ett vanligt sätt att umgås. Här ses anställda på försäkringsbolaget Thule fika med sina familjer. Bild ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Göteborgs Kex fabrik flyttar till Lettland:

• 130 år efter att Göteborgs Kex fabrik i Kungälv öppnade portarna, bommas det igen för gott meddelade Expressen år 2021. En ny fabrik kommer att byggas utanför den lettiska huvudstaden Riga, dit produktionen flyttar. Undersök Göteborgs Kex historia och hur de varit med att definiera det svenska folkets kexätande och blivit en del av folkhemmet.

Bildkälla: Orkla Confectionery & Snacks Sverige.

Centralt innehåll

• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1b, 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
• Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
• Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden.
• Metoder, material, maskiner och annan utrustning som används inom respektive yrkesområde.
• Måltiden som helhet, till exempel mat, dryck, bröd, charkuteriprodukter, servering och service. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)