Den svenska datorhistorien

Nya tider krävde nya maskiner. Den svenska datorhistorien började med kalla krigets intåg och slutade 40 år senare när konkurrensen från de globala tillverkarna blivit för stor. I stället satsade man på utveckling av mjukvara och internetlösningar.

Relaterad läsning: Sveriges datorindustri började med matematikmaskiner, Ettor & nollor – succéer och misslyckanden i svensk it-historia, Tidig svensk datorhistoria, Från penna till PC, En surfplatta – alldelses för tidigt, Ericsson banade väg för paddan, Emil i Hållsta – tidig dator för djurskötsel, Entreprenörsdrömmar

Centralt innehåll

Högstadiet:

  • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och begränsningar.
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. (Teknik)
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. (Historia)

Gymnasiet:

  • Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
  • Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
  • Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. (Teknik 1)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande) Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. (Samhällskunskap 1a2)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1,2)
  • Kommunikationsnät för mobila datorutrustningar. (Digital kommunikationsteknik)
  • Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. (Datorteknik 1a)

Instuderingsfrågor

  1. Vad hette Sveriges första dator och vem programmerade den?
  2. Vilka använde datorerna flitigast och varför?
  3. Vilka inom näringslivet följde med i den svenska datorutvecklingen?
  4. Vad gjorde Electrolux grundare Axel Wenner-Gren i början av 1950-talet?
  5. Hur påverkades den svenska datorutvecklingen av IBM?
  6. Vad lyckades entreprenörer Mats Gabrielsson med?
  7. Vad visade Telekomföretaget Ericsson upp vid CeBIT-mässan år 2000?

Diskussion

  • I dag lever vi i ett samhälle där vi ständigt är uppkopplade. Diskutera hur ni tror att framtiden kommer att se ut.
  • Diskutera hur ni tror att dagens elektroniska tidsålder påverkar människan, samhället och miljön.

Fördjupning Teknik/ Historia/ Samhällskunskap/Företagsekonomi

Sveriges datorindustri började med matematikmaskiner:

  • Den tidiga svenska it-historien är en blandning av statliga nämnder och kommersiella, vågade satsningar från ibland oväntade håll. Undersök den svenska datorindustrin.

Service av D22 på Datasaab. Bild ur Saab:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Svensk it-historia:

  • Den svenska it-branschen associeras ofta med bubblan på 90-talet. Men branschens historia börjar såklart långt tidigare – och utvecklingen fortsätter alltjämt med nya succéföretag. Ta reda på varför den så kallade it-bubblan sprack och vilka succéföretag som föddes efter det.

Stordator från Datasaab hos Stålgrossistens datacentral, 1972. Ur Tibnor AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Från penna till PC:

  • När Thule invigde sin nya hypermoderna datorhall 1961, var det en av Europas största. Tio år senare förutspådde Skandias teknikexperter att datorn skulle bli lika vanlig som telefonen. Undersök hur försäkringsbranschen började automatiseras tidigt på grund av de stora informationsmängder som hanterades.

Sveavägen 44, Stockholm år 1961. Deponent: Skandia AB/Livförsäkringsaktiebolaget Thule

Fördjupning Högstadiet: Teknik/Historia, Gymnasiet: Teknik/Entreprenörskap/och företagande/Historia/ Samhällskunskap

  • Under mitten av 1990-talet började svenskarna ta sig ut på internet. Undersök hur det blev möjligt och vad vi gjorde när vi väl hade hittat dit och blicka tillbaka på en tid då vi inte visste hur internet skulle komma att förändra våra liv för alltid.

Nöjesparken Liseberg i Göteborg lanserade i samarbete med Telia 1996, nöjesattraktionen Nätet. Här kan ungdomar, för 30 kronor för en halvtimme, för första gången i sitt liv testa att surfa på nätet och i en virtual reality-anläggning se utställningen om nätets möjligheter. (e-post och e-konferenser till exempel). Surfande gjorde man på 20 stycken Intel Pentium-datorer. Foto: Liseberg.

Ericsson banade väg för surfplattan:

  • I februari 2000, över tio år innan Apple lanserade sin iPad, visade Ericsson stolt upp en ny produkt på världens största it-­mässa CeBIT i Hannover. I dag skulle vi säga »surfplatta« – men då kallades den för Cordless Web Screen. Undersök varför Ericssons ”padda” inte slog igenom.

Stefan Magnusson, Björnar Kläboe, Cecilia Ericsson och Mårten Skoger testar den nya surfplattan år 2000. Foto: Lars Åström. Bild ur Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *