Den svenska glassens historia

Pinnglassen lanserades på Stockholms-utställningen 1930 och gjorde stor succé. Svenska folket blev snart det folk i Europa som konsumerade mest glass. Det har vi glassjätten GB att tacka för.

Relaterad läsning: Eric Hanner – VD på GB-Glace, Mjölkpropaganda på hjul, Inte bara en ko, Striden om leveransplikten, Mjölkbaren, Maskinerna blev epokgörande och skulderna övermäktiga, King of Cool, Tetra och kartongmjölken, Arlas klassiska mjölkpaket – en randig historia, Puck – Sveriges första pinnglass, Glassen som blev GB, Spola mjölken!, Spola Oatly?

Relaterad film: GB – den svenska glassens historia

Diskussion

Glassortimentet på GB Glace genom åren:

• Hur har glassarna och priserna på GB Glace sett ut genom åren? Berätta vilken eran favoritglass är och hur mycket den kostar. Besök GB Glace digitala arkiv och undersök om den glassen fanns förr och hur mycket den kostade då samt diskutera varför ni tror att vissa glassar är kvar och andra försvunnit ur sortimentet.

Glasskarta från år 1967 ur GB Glace arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Marknadsföring/ Historia/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Eric Hanner – VD för GB-Glace:

• Tack vare envishet och tro på sin idé skapade Eric Hanner den moderna svenska glassindustrin. Först övertygade han ledningen på Mjölkcentralen om att glass kunde bli en storsäljare också i ett kallt land, och ledde därefter utvecklingen av dotterbolaget Glace-bolaget (GB) till ett av Sveriges mest kända varumärken. Undersök Eric Hanners entreprenörsgärning.

Erik Hanner, vd för GB-Glace i frysrummet i glassfabriken i Flen 1967 – 68, foto Arne Gustavsson. Bild ur Unilever Sveriges arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Marknadsföring/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

En intervju med GB Glace marknadschef Victoria Gelmanovska;

Läs intervjun vi gjorde med Victoria, marknadschef på GB Glace, 2022 och undersök hur företaget arbetar idag.

Hur mycket glass äter vi per år?

– I Sverige äter vi ungefär 12 liter glass per person och år. Det är näst mest i Europa efter Finland, och svenskarna brukar placera sig högt på den globala topplistan över glassintag per person.

Hur jobbar ni med att ta fram nya glassar?

– När vi utvecklar nya glassar så utgår vi från de trender vi kan se gällande smak och form, samt konsumtionsbeteenden som också påverkas av samhällskontexten i stort. Att överraska konsumenten med något nytt eller en ny kombination brukar vara populärt.

Hur kommer det sig att vissa klassiker tas bort eller kommer tillbaka?

– Vi tittar på konsumentens inköp som när det gäller glass till viss del är impulsdriven – ofta vill man prova en ny sort eller smak, samtidigt som en del glassar förblir favoriter. Glass är också en nostalgiprodukt som många konsumenter förknippar med olika minnen från till exempel barndomen.

Hur är svenskarnas smak?

– Vanilj, choklad eller jordgubb är de smaker som år efter år är mest populära. På senare tid har även salt karamell/kola seglat upp som en favorit. Gärna i strut, på pinne eller som sandwich. Dessertglass äts gärna tillsammans med bär eller paj.

Vad har du själv för glassfavorit?

– Jag älskar vår GB Sandwich och den fräscha Solero.

Victoria Gelmanovska, marknadschef för GB Glace. Foto: Privat.

• Ingen har väl missat att GB Glace har en maskot: glada GB-clownen Clovve? Ta reda på hur GB-clownen, som kom till 1965, fick nytt liv under 1980-talets mitt och blev Sveriges coolaste kändis.

Clovina och Clovves bröllopsdag. Bild ur GB Glace arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Marknadsföring/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

GB Glace uppstod ur Mjölkcentralens glassavdelning som grundades 1935.

• Välkommen till oss och besök våra arkivgångar! Se när Mats Wickman, tidigare arkivarie på Centrum för Näringslivshistoria, berättar historien om glassen i Sverige och om GB Glace:

Centralt innehåll

• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.
• Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. (Företagsekonomi 1, 2)
• Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion. (Marknadsföring)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)