Erika Aittamaa, en fattig skogsarbetarhustru från byn Lovikka i Tornedalen, skapade 1892 en ullvante med dubbel bård som fick namn efter hennes hembygd. Idag är Lovikkavanten världsberömd, och tillverkas fortfarande.
Relaterad läsning: Militärindustri med aviga och räta, Den ursvenska hästen, Skråväsendet avskaffades 1847, men hantverket lever, Nöd och lust gjorde kvinnor till företagare, De vågade, vann och visade vägen
Instuderingsfrågor
- Varför stickade och sålde husmodern Erika Aittamaa vantar?
- Vilka arbetsvantar ville Erika ta fram och varför?
- Hur testade hon sig fram?
- När föddes Lovikkavanten och på vilket sätt var den funktionell och hållbar?
- Vad var forbönder?
- Hur spreds ryktet om de nya vantarna från Lovikkabyn?
- Varför uppskattade samerna Erikas vantar?
- Vad gjorde hon för att klara av att leverera beställningarna?
- Varför började kopior på vanten att dyka upp runt om i Sverige?
- Vad inträffade år 1930?
- Vad var ”Sverigevanten”?
- Vilka stickar Lovikkavanten i dag?
Diskussion
Intervju med Erika Aittamaa:
Den 22 februari 2016 skulle Erika Aittamaa, Lovikkavantens uppfinnare, ha fyllt 150 år. Hör henne berätta i en intervju från 1948 hur hon i slutet på 1800-talet av ett misstag kom på succévanten och hur grannarna i smyg kopierade den. I intervjun nedan hör man Erika prata på meänkieli – som har finsk-ugriska rötter där hon berättar att:
Jag började bara sticka och lämnade över två par som var otvättade. De var så fula. Fruarna skällde på mig då de tyckte att ’nu har du förstört vår ull’. Ja, då började jag tvätta vantarna och sedan kardade jag dem, sedan tog jag garnet i munnen och då tyckte de om dem. Sedan började hästkarlarna använda dem för värmen. Sedan kom hela byn och smygtittade på hur jag gjorde. Alla vantar jag stickade gick åt så det blev inga kvar till mig.
- Hur kommer bra affärsidéer till? Diskutera hur ni tror man kan tänka och göra för att komma på en bra affärsidé.
Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Hantverk/ Design
Stickningens betydelse:
- Driftiga entreprenörer i Halland skapade under stormaktstiden en stickindustri som försåg svenska armén med strumpor. När krigen var över tog andra kunder vid, och från 1600-talets stickande går det trådar långt in i vår tids textilindustri och hemslöjd. Undersök stickningens betydelse i Sverige.
Den ursvenska hästen:
- Det var vanligt redan under 1800-talet att dalahästar följde med som ett slags resevaluta när dalfolk gav sig ut på marknadsresor. De små hästarna tog minimal plats i packningen och kunde till exempel fungera som betalning för husrum och mat vid övernattning. I dag är betraktas dalahästen som Sverigesymbol och är känd världen över. Undersök dalahästens femhundraåriga historia.
De vågade vann och visade vägen:
- Nöden är stor. Storstäderna är överbefolkade och det är smutsigt och fattigt. Hög dödlighet slår hårt mot männen, och kvinnorna får nu tillträde till arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. En boom som bidrar till att de under andra halvan av 1800-talet till sist får näringsfrihet. Undersök hur näringsfriheten möjliggjorde det för kvinnorna att starta egen näringsverksamhet.
Norrbottens Husmoderförening:
- 1962 fick husmödrarna varumärket ÄKTA LOVIKKA-VANTE registrerat hos Patent- och registreringsverket, PRV. Detta varumärke används än i dag av husmödrarna. Varumärket garanterar att vantarna är traditionsenligt tillverkade och är ett gediget hantverk. Besök Norrbottens Husmorderförenings hemsida.
Centralt innehåll
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
- Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhälle 1a2, 1b)
- Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
- Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1, 2)
- Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
- Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
- Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
- Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
- Produkt- och materialkunskap i samband med planering och genomförande. Skissteknik, ritteknik och konstruktion.
- Fackspråk för att förstå och följa instruktioner.
- Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet. (Hantverk)
- Design och designerns roll i samhället med fokus på människors olika behov och förutsättningar, till exempel utifrån genus eller funktionshinder.
- Grundläggande design- och kulturhistoria. Begrepp, stilar och material. (Design 1, 2)
Dela med dig av dina tankar