Det populära varuhuset MEA

MEA, militärekiperingsaktiebolaget, startade 1883 av officerare som ville kunna köpa billigare kläder och utrustning. Med tiden utvecklades det till ett varuhus för andra målgrupper, och kläder även för kvinnor och andra civila. Följ med till Hamngatan 15, till det eleganta varuhuset MEA.

Relaterad läsning: Så fick militära plagg nytt liv, Militärindustri med aviga och räta, MEA – från uniformer till mode, NK:s personal får en gasskyddsutbildning, Nylonstrumpan skapar lång kö, Det militärindustriella komplexet grundläggs, Från Mah-Jong till Vamlingbolaget

Relaterad föreläsning: MEA – från militärer till mode

Instuderingsfrågor

1. Vem grundade MEA och vad står namnet för?
2. Varför grundades postorderfirman?
3. Varför hamnade MEA på Hamngatan i Stockholm?
4. Varför valde man att öppna upp för andra målgrupper?
5. Vad riktade man in sig på då?
6. Vad blev MEA känt för?
7. Vad siktade man in sig på efter andra världskriget?
8. Vad hände när nylonstrumpan åter började säljas i Sverige?
9. Vad drabbades det svenska modeindustrin av under 1970-talet?
10. Var hittar man MEA i dag?

Diskussion

Klädkultur och stil:

• Hur, när, var – en orientering i modern kvinnlig klädkultur heter en liten skrift som gavs ut av MEA, Militär Ekiperings Aktiebolaget, år 1932. Broschyren, som utarbetades av modeexperter på uppdrag av varuhuset, skulle lära då-tidens kvinnor hur man klär sig väl i alla situationer: hemma, på arbetet, på shoppingrundan, på fest och vid utövandet av olika sporter. Diskutera hur ni klär er till vardags, vilken stil eller plagg har ni hemma, i skolan och på fest? Vad känner ni er bekvämast och snyggast i och varför?

Ur MEA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Det militära modet:

• Många ikoniska modeplagg har faktiskt militärt ursprung – så som bomberjackan, cargobyxan, t-shirten, trenchcoaten och pilotbrillorna. Diskutera varför ni tror att stilmodet har influerats av det militära. Se sedan på filmklippet nedan med Ebba Kleberg von Sydow i samarbete med Saab som benar ut om det är en slump att militärplagg är utformade som de är eller om det finns en orsak till deras utseende och funktion.

Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Design/ Branschkunskap inom handel

Så fick militära plagg liv igen:

• Under 1960- och 70-talen blev militära jackor och kappor omåttligt populära. Undersök hur modemedvetna i Sverige inhandlade dessa på överskottsbutiker drivna av Försvarets Fabriksverk, FFV

Skärmdump: SVT Öppet arkiv.

• Driftiga entreprenörer i Halland skapade under stormaktstiden en stickindustri som försäg svenska armén med strumpor. När krigen var över tog andra kunder vid, och från 1600-talets stickande går det trådar långt in i vår tids textilindustri och hemslöjd, Under sök hur denna utvecklingsprocess såg ut.

Det var länge sedan stickning hade militärstrategisk betydelse i Sverige, men nog är det ett hantverk värt att vårda. Här syns ett försök att uppmärksamma stickningens betydelse, nämligen stickningstävling på Barnens Dag år 1959.

Fördjupning Design/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi

När NK:s personal gick gasskyddsutbildning:

• Mellan åren 1938 och 1939 fick personalen på Nordiska Kompaniet ta del av nya förhållningssätt och säkerhetsföreskrifter för att klara flygangrepp och gasattacker. Varuhuset byggde därmed skyddsrum och personalen fick en gedigen gasskyddsutbildning. Undersök hur personalen utbildades med gasmasker köpta på MEA – Militär Ekiperings aktiebolaget.

Gasskyddsutbildning. Sekreterare Ekerot från Röda korset demonstrerar för en av de två parallellkurserna på NK år 1939. Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)
• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Samhällskunskap 2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
• Handelns funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation.
• Konsumtionstrender historiskt och i nutid samt ekonomiska, kulturella, psykologiska och sociala faktorer bakom konsumtionstrender. (Branschkunskap inom handel)