Det svenska köpcentret

När brittiskfödde arkitekten Ralph Erskine fick uppdraget att rita en galleria i Luleå såg han chansen att skapa något mer än bara ett ordinärt köpcentrum. Han ville att hela stadslivet skulle kunna fly kylan under vintermånaderna och att byggnaden skulle uppmuntra till möten och samvaro.

Relaterad läsning: Starten för butiksexpansionen, Koppardalen – pelare från det första varuhuset, Intima interiörer från Joseph Leja för 60 år sedan, Varuhusen växer fram, När Domus dominerade centrum, När snabbköpen kom till byn, När varuhusen hade kris

Centralt innehåll

  • Arkitektur- och samhällsbyggnadshistoria, både nationellt och internationellt.
  • Den omgivande miljön och dess arkitektur.
  • Platsens förutsättningar, innefattande även den historiska och estetiska dimensionen, vid planering av nya byggnader. (Arkitektur – hus)
  • Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
  • Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel och administration)
  • Arbete med service vid försäljning av olika slags produkter och tjänster.
  • Grundläggande servicekoncept, funktioner och begrepp samt betydelsen av god kundservice. (Servicekunskap)
  • Affärsidé, koncept, försäljningskanaler och positionering.
  • Entreprenörskap och eget företagande.
  • Ledarens roll och uppgifter i butiker, stormarknader och varuhus.
  • Praktisk butiksdrift.
  • Säljmiljö, inredning och utrustning i butiker. (Affärsutveckling och ledarskap)
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)

Instuderingsfrågor

  1. Vad ville Erskine skapa med sin arkitektur?
  2. Vad heter köpcentret i Luleå och när invigdes det?
  3. På vilket sett särskiljer sig detta köpcentrum?

Diskussion

  • Hur har shoppingen sett ut under coronakrisen? Diskutera hur tror ni att vi kommer att handla framöver.

Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Servicekunskap/ Samhällskunskap/ Affärsutveckling och ledarskap/ Historia/ Företagsekonomi

Clas Ohlson öppnade sin första butik i Gallerian i Stockholm:

  • I dag finns cirka 230 Clas Ohlson-butiker. Spännande inte minst med tanke på att företaget för cirka 30 år sedan endast hade en. Den som låg i Insjön och som öppnade 1926. Men 1989 tog företaget ett stort steg och började öppna egna butiker. Den första låg i Gallerian i Stockholm. Undersök starten för Clas Ohlsons butiksexpansion.

I ett internt informationsbrev till personalen kallas den nya butiken för en ”Postorderbutik”, där kunderna ”ska kunna handla direkt såväl som att teckna order för endera hemsändning eller senare avhämtning i butiken.

 

Varuhusen i Sverige:

  • Varuhustanken började utvecklas i samband med industrialiseringen vid mitten av 1800-talet i både USA och Frankrike. Kring sekelskiftet 1900 slog varuhusen igenom på bred front i ett stort antal storstäder. Undersök hur varuhusen växer fram.
  • Domus dominerade centrum. Under 1960-talet spred sig karaktäristiska Domusvaruhusen i sällan skådad takt i Sveriges städer. Med Domus ville den kooperativa rörelsen erbjuda allt under ett tak. Ta reda på hur Domus dominerade centrum.

Självbetjäning – en revolutionerande butiksutveckling:

  • Att livsmedelsbutikerna ser ut som de gör i dag beror på en rad samverkande händelser över tid, som sammanslagning av butiker till kedjor, lanthandelsdiskens avskaffande och förbättrade möjligheter till import. Undersök hur det gick till när snabbköpen kom till byn.

Bildkälla: Stenbergs bilder, ur ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

När varuhusen hade kris:

  • På 35 år har antalet svenska varuhus minskat från 368 till 77. EPA, Tempo och Domus är alla namn som tillhör historien – och NK driver numera sina varuhus som gallerior och har under 2020-talet börjat med e-handel. Undersök när och varför varuhusen hamnade i kris.

Shopping på nätet:

Skärmdump Diös Fastigheter.

Dela med dig av dina tankar