Ystad – en entreprenöriell stad

Runt år 1700 hade köpmanstaden Ystad Skånes största exporthamn och staden var rik. Kärleken till affärer har hållit i sig, även om staden numera snarare benämns som porten till Österlen än som porten till Europa.

Relaterad läsning: Svenska Metallverken, Rederierna och den växande världshandeln, Rederiet Nordström & Thulin, Bra utbildning för en bra start

Instuderingsfrågor

1. Vad uppfann Baltzar von Platen?
2. Varför var det vanligt med tyska efternamn i Ystad?
3. Hur kunde Nya Rådhuset och Hembergs hus byggas?
4. Hur kommer det sig att de medeltida korsvirkeshusen fortfarande är bevarade?
5. Varför har Ystadsborna ett rykte av att vara entreprenöriella?

Diskussion

Hur upplever vi den platsen vi bor på/ eller besöker som turister?

• Diskutera hur ni skulle presentera den platsen ni bor på. Ta gärna hjälp av filmklippet ”Filmen om Ystad”, där en egenföretagare pratar om vad Ystad har att bjuda på.
• Är ni inte från Ystad men ska undersöka platsen digitalt/fysiskt eller är ni från Ystad eller har en annan koppling till denna plats? Diskutera då även vad ni anser att artikeln Stadsguide: Ystad samt filmklippet nedan missade att ha med.

Fördjupning Företagsekonomi/ Hållbar turism/ Samhällskunskap/ Historia/ Entreprenörskap/och företagande

Ystad kommuns egna turistguide:

• Besök Ystads kommuns hemsida och undersök hur deras egna guide för turism, kultur- och näringsliv ser ut.

Skärmdump: ystad.se

Fördjupning Företagsekonomi/ Historia/ Entreprenörskap/och företagande

Vem var Baltzar från Platen?

• En minnessten över Baltzar von Platen placerades 2012 i Ystad. Undersök vem von Platen var och vilka revolutionerande uppfinningar han tog fram. Besök även Patent- och registreringsverket för att ta del av Baltzar von Platens ritningar.

Teknologerna Baltzar von Platen och Carl Munters på 1920-talet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Ur Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a1, 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Hållbar och miljövänlig turismutveckling där människan samspelar med natur och kultur samt utvecklar resmål och verksamheter med hänsyn till ekologi, etik och ekonomi. (Hållbar turism)