En logotyp kan säga mer än 1000 ord

Det är idag över 50 år sedan som Rune Monös skapelse, Ica-logotypen, monterades upp på otaliga tak och fasader för att symbolisera nystarten för Ica. Märket har sett likadant ut sedan dess, men verksamheten och bolagsstrukturen bakom har förändrats i flera stora och dramatiska steg.

Diskussionsövning

Grundskolan: årskurs  1 – 3

Uppvärmning i 5 minuter:

1. Vet ni vad man har för yrke om man arbetar på ICA?
2. Vad tror ni att man kan ha för arbetssysslor om man arbetar där?
3. Vad betyder ”logotyp”?
4. Varför tror ni att företag, som t.ex. ICA, har en logotyp – en ”logga”?

Diskussionsövning i mindre grupper i 10 minuter

1. Titta på formgivaren Rune Monös skiss på ICA:s logga nedan och diskutera vilka olika tankar ni får när ni ser skissen. Vad tycker ni sticker ut och diskutera även varför ni tror att ”C”:et sitter ihop med ”A”:et?
2. Diskutera vilka andra logotyper ni har sett och kan. Finns det några logotyper som ni gillar?
3. ICA-loggan är röd. Prata med varandra om vilken betydelse ni tror färgen har på logotyper.
4. Vad tänker ni på när ni ser t.ex. andra loggor som IKEA:s, H&M:s eller Coop:s?

Grundskolan: årskurs 4 – 6 och 7 – 9

Uppvärmning i 5 minuter:

1. Vad menas med ”logotyp”?
2. Varför tror ni att företag, som t.ex. ICA, har en logotyp – en ”logga”?

Diskussionsövning i mindre grupper i 10 minuter

1. Titta på formgivaren Rune Monös skiss på ICA:s logga nedan och diskutera vilka olika tankar ni får när ni ser skissen. Vad tycker ni sticker ut och diskutera även varför ni tror att ”C”:et sitter ihop med ”A”:et?
2. Diskutera vilka andra logotyper ni har sett och kan. Finns det några logotyper som ni gillar?
3. ICA-loggan är som bekant röd: Diskutera vilken betydelse ni tror färgen har på logotyper.
4. Vilka associationer får ni när ni ser andra svenska logotyper som IKEA:s, H&M:s eller Coop? Diskutera varför ni tror att vi får associationer när vi ser företagsloggor.

Rune Monös skiss till det nya ICA-märket inklusive fästpunkter. Den röda nyansen hade ursprungligen lite mer orange i sig än idag. ICAs arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.

Gymnasieskolan: årskurs 1 – 3

Uppvärmning i 10 – 15 minuter

• Det här med ”Branding” – varumärkning har vi haft i urminnestider. Redan de gamla egyptierna märkte sin boskap för att berätta för omgivningen om vad som var deras egendom. Diskutera varför det är så viktigt med att märka sin egendom och varför ni tror att det lever kvar än i dag.

Även i Amerika, i ”vilda västern”, brukade man märka sin nötkreatur och säga ”Trust your neighbor, but brand your cattle (boskap)”.

• I dag kan vi räkna upp fler logotyper än trädslag. Skulle vi gå ut i skogen med uppgiften att hitta och identifiera 10 trädslag skulle inte många av oss lyckas. I dag kan vi dock desto fler logotyper då vi ständigt matas av dessa dagligen. Välj tre logotyper nedan och berätta vilka associationer ni får av dessa och varför.

Bildkälla: optimonk.com

Diskussionsövning i mindre grupper i 10 minuter

• Titta på formgivaren Rune Monös skiss på ICA:s logga nedan och diskutera vad ni tänker på när ni ser skissen. Vad tycker ni anmärkningsvärt? Diskutera även varför ni tror att ”C”:et sitter ihop med ”A”:et?
• Diskutera även vilka andra logotyper ni har sett och kan. Finns det t.ex. några logotyper som ni gillar?
• ICA-loggan är som bekant röd. Diskutera vilken betydelse ni tror färgen har på logotyper.
• Vilka associationer får ni när ni ser andra svenska logotyper som IKEA:s, H&M:s eller Coop? Diskutera varför ni tror att vi får associationer när vi ser företagsloggor.

Rune Monös skiss till det nya ICA-märket inklusive fästpunkter. Den röda nyansen hade ursprungligen lite mer orange i sig än idag. ICAs arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Historia / Företagsekonomi/ Marknadsföring

Intervju med formgivaren Rune Monö:

• Rune Monö är känd som en pionjär inom svensk industridesign, men även för skapandet av en populär logotyp: ICA-märket. Ta del av intervjun vi gjorde med Rune där han berättar mer ingående om hur ICA-loggan kom till och tanken bakom den.

Rune Monö, som designade det nya ICA-märket 1963 och även senare fick i uppdrag att förnya det grafiska programmet kring märket. Bild ur ICA AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

Grundskolan 

I årskurs 1 – 3

• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
• Yrken och verksamheter i närområdet. (Historia)

I årskurs 4 – 6

• Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer. (Historia)

I årskurs 7 – 9

• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kriti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och på­verka våra föreställningar om framtiden. (Historia)

Gymnasieskolan

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder. (Historia)
• Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
• Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring. (Marknadsföring)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
• Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion.
• Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer. (Företagsekonomi 1, 2)