Under 1930-talet förbjöd nazisterna tyskar att göra affärer med utländska företag som hade judiska anställda eller ägare. Ett flertal svenska företag accepterade de tyska kraven på ”arisering” – och var inte heller sena att ange judiska konkurrenter.
Relaterad läsning:EPA – ett varuhus för alla,
Relaterad film: Trude Hesse skapade den berömda Hessekjolen, Inte utan mitt piano – om livet för Fru Hesse
Instuderingsfrågor
- Vad menas med begreppet ”arisering”?
- Vad var de svenska företagen tvungna att göra för att få fortsätta handla med Tyskland?
- Vad hette Sveriges utrikesminister 1938?
- Varför fick han avgå 1939?
- När ockuperade Tyskland Danmark och Norge?
- Varför motsatte sig Sovjetunionen en tysk ockupation av Sverige?
- Varför var Tyskland beroende av handeln med neutrala länder?
- Ungefär hur många brev smygläste den svenska underrättelsetjänsten under kriget?
- Varför tvingades Herman Gustav Turitz avgå som VD för Turitz-koncernen?
- Varför angav vissa företag sina konkurrenter till den tyska handelskammaren?
- Vad ansåg de politiskt ansvariga om ariseringen av svenska företag?
Diskussion
- Är det viktigt att göra upp med sin historia och lyfta fram obehagliga episoder från historien, motivera era svar?
- Tycker ni att Sverige gjorde rätt genom att upprätthålla handeln med Tyskland under kriget?
- Varför tror ni att den svenska regeringen och de svenska företagen var så måna om att bibehålla en god relation med Tyskland?
Fördjupning Entreprenörskap och företagande/ företagsekonomi/ Historia/ Samhällskunskap
- Den svenska järnmalmen är förmodligen den mest kända svenska exportvaran under kriget men minst lika viktig för Tyskland och de Allierade var kullager från SKF. Undersök till vilka länder SKF exporterade och vilka förändringar av exportländer man kan se under krigets gång.
Fördjupning Historia/ Samhällskunskap
- Under Andra världskriget förde Sverige en så kallad eftergiftspolitik gentemot Tyskland. Undersök vad eftergiftspolitiken innebar för Sverige både när det gäller politik och ekonomi.
Centralt innehåll
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. (Historia 1b, 1a1, 1a2)
- Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
- Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1)
Dela med dig av dina tankar