Ett av Sveriges största bemanningsbolag i byggbranschen

Att sälja älgleksaker till turister gick bra, liksom att sälja viltkött i butik. Därifrån till att driva bemanningsföretag i byggbranschen var det ett långt steg. Men Jessica Löfström tog det och även fajten mot starka byggintressen – och byggde upp ExpanderaMera, som nu är ett av Sveriges största bemanningsbolag i byggbranschen.

Relaterad läsning: Den ursvenska hästen, De tog leken på allvar, BRIO, Alla spelar ALGA, Ulla Murmans kamp mot myndigheterna banade väg för hyrespersonalen, Annika Högström, Läkarjouren (1989), Kvinnor på bygget – Då & Nu, Carina Stoeckmann – Byggmästar’n i Skåne

Relaterad film: Entreprenören Ulla Murman Relaterad podd: Snickarpodden

Instuderingsfrågor

1. Varför valde Jessica Löfström att starta eget?
2. Hur fick hon råd med att satsa på sin verksamhet?
3. Varför lade hon ned ”Viltköket”?
4. Vad drev hon kort efter det och varför?
5. Vad inträffade år 1992 och vad insåg Jessica då?
6. Varför åkte hon runt i landet under denna tid?
7. Hur kom hennes verksamhet att möta motstånd och varför?
8. Vad fick Jessica och hennes anställda utstå?
9. Vad behövde Jessica berätta när hon träffade arbetsgivarorganisationer?
10. Vad fick hon göra vid 30 års ålder?
11. Vad inträffade år 2005 och 2007?
12. Varför använde sig Byggnads och LO av kampord som ”Go home or go on strike”?
13. Vad strider Jessica Löfström mot i dag?

Diskussion 

”Hur svårt kan det vara?”

• Det frågade sig Jessica Löfström ofta då hon utan höga betyg och akademisk utbildning startade eget. Se på intervjuerna vi har gjort med Nils Molinder grundare av Melanders Fisk och FACE Stockholms grundare Gun Nowak nedan och jämför deras svar, om vad man behöver för att lyckas som entreprenör, med Jessicas. Diskutera även om vad ni anser krävs för att lyckas och om ni håller med tipsen som dessa entreprenörer ger.

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/och företagande

Ulla Murmans kamp banade väg för hyrpersonalen:

• Skrivbyråer har funnits i över 150 år men under lång tid ansågs de bryta mot lagen om privat arbetsförmedling. En av dem som skulle komma att förändra det synsättet var företagaren Ulla Murman, som med sitt okuvliga civilkurage efter 40 års kamp fick det statliga monopolet på fall. Undersök hur Ulla Murmans kamp mot myndigheterna banade väg för hyrpersonalen.

Lagbrytare. Ulla Murman var en av de drivande personerna som till slut lyckades få till en lagändring kring personal-uthyrning. Foto: Dan Hansson.

Carina Stoeckmann – Byggmästar’n i Skåne:

• Carin Stoeckmann tog över som vd efter sin far i en manligt dominerad bransch som hon aldrig tänkt satsa på. Hennes mål blev att utveckla ett företag utan hierarkier. Hon tror att tilltron till medarbetarnas ansvar bidragit till att familjeföretaget expanderat i en omtumlande snabb takt. Undersök Carina Stoeckmanns entreprenöriella resa.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne.

Kvinnor på bygget – Då & Nu:

• Det har varit svårt att locka kvinnor till arbeten som hantverkare på byggen. Många försök har gjorts genom åren, men dagens lärlingsutbildning har inneburit ett genombrott. Undersök denna process. Besök även podden: Snickarpodden. Där möter du sex av JM:s snickarlärlingar som i syfte att locka fler till byggbranschen startade podcasten i början av 2020.

Att locka kvinnor till byggbranschen har varit en ständig fråga för JM. Omslagsbild till JMnytt nr 2, 1975. Bild ur JMs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll:

• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. (Samhällskunskap 1a1)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
• Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 2)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)