Företagen organiserades enligt modellen om det ”goda hemmet”

Det svenska folkhemmet har förknippats med arbetarrörelsen. Idag har forskningen kommit fram till att det är en sanning med viss modifikation. Även företagen organiserades enligt modellen om det goda hemmet. Kerstin Norlander, kvinnohistoriker som skrivit doktorsavhandlingen Människor kring ett företag, berättar med utgångspunkt från Liljeholmens Stearinfabrik.

Relaterad läsning: Ett folkhem före folkhemmet, ASEA och hemmafruarna, Bra ledarskap med bäst före-datum, Mannen som skapade Barnängen, Cloetta – ett folkhem på marknadens villkor

Centralt innehåll

• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1)
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv. (Historia 1a2)
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
• Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)

Instuderingsfrågor

1. Hur tog Liljeholmens Stearinfabrik hand om sin personal?
2. Vad kom det svenska folkhemmet att förknippas med?
3. Vilka byggde välfärdssamhället under efterkrigstiden och vad innebar det?
4. Vad var den anställde för de som byggde det nya, moderna Sverige?
5. Varför spelade kvinnorna en viktig roll i processen?
6. Vem ledde hushållet och vad innefattade det?
7. Vilken ideologi växte fram under denna tid och vad innebar det?
8. Vilka förmåner hade tillkommit på initiativ av de kvinnliga ägarna?
9. Vilken typ av uppgifter hade de kvinnliga respektive manliga anställda?
10. Hur belönades de arbetare som Matilda Björklöf, som levde upp till de förväntade normerna?
11. Vad hände alltså när Sverige industrialiserades?
12. På vilket sätt påverkades arbetarnas politiska mål och visioner när de organiserade sig?

Diskussion

• En av anledningarna till att företagen tog sig an arbetarnas hela liv var att företagsledningen från det gamla bondesamhället övertog husbondens uppgifter. Diskutera om hur mycket man kan och ska styra sina anställdas liv. Vad anser ni om ledarskap i allmänhet och vilken typ av ledarskap skulle bäst gynna ett företag?

Fördjupning Historia

• När produktionen av varor under 1800-talet flyttades till fabriker organiserades dessa också som ”stora” hushåll och ägaren övertog husbondens ansvar. Samtidigt växte det fram en ideologi vars centrala tanke var att hushållet utgjorde samhällets centrala grundval (1800-talsliberalismen), något som märks i 1864 års näringsfrihetsförordning. Undersök hur näringsfriheten kom till och hur det såg ut under skråväsendet.

Fördjupning Ledarskap och organisation

• Jämför Chokladfabriken Cloettas och Barnängens sociala medvetenhet och ambition med Liljeholmens Stearinfabrik. Vilka likheter finns mellan verksamheterna?