Företagshälsovård

Företagshälsovård har en lång historia i Sverige. Men relationen mellan den vård som tillhandahållits av arbetsgivaren och vården i övrigt har sett väldigt olika ut i olika tider.

Relaterad läsning: Starten till sjukhälsovården, Vad gör jag om jag blir sjuk?, Att arbeta sig frisk, Träningstrender på kontoret, Uppstickare inom vård och omsorg, Joakim Santesson, Ateljéerna gymnastisera, Kontorsgymnastik på NK, Louis De Geer – Sveriges första stora invandrarentreprenör,

Centralt innehåll

Yrkesetik i arbetet samt lagar och andra bestämmelser som reglerar arbetet.
Begreppet ergonomi samt ergonomi som kunskapsområde.
Arbetets och arbetsmiljöns påverkan på hälsa och välbefinnande. Hur miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan. (Ergonomi)
Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.(Hälsopedagogik)
Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger och konsumtion samt påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna. (Naturkunskap 1a2, 1b)
Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet. (Företagsekonomi 1, 2)
Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär.
Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. (Ledarskap och organisation)
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. (Samhällskunskap 1a2, 1b)

Instuderingsfrågor

Vad innefattade italienaren Bernardini Ramazzinis avhandling?
Hur länge har egentligen företagshälsovården funnits?
Vilka yrkesskador var vanliga vid Stora Kopparberg?
Varför ansågs det vara viktigt att ha Bergslagets läkare även som läkare i Falun?
Vilka likheter hade Leufsta bruk med Stora Kopparberg?
Vad erbjöd arbetsgivaren i takt med industrialiseringen?
Vilken lag infördes i början på 1900-talet?
Hur arbetade en verksläkare?

Diskussion

Vad anser ni om företagshälsovård? Diskutera om och hur det gynnar verksamheten.

Fördjupning Företagsekonomi/ Naturkunskap

Ur arkivet: Starten till sjukförsäkringssystemet

De flesta räkenskapsböcker är ganska anonyma och oftast står det inte ens vilket företag boken avser eftersom det har varit så självklart för dem som fört journalerna. Undersök räkenskapsjournalen från 1756 för Skomakareämbetets sjuklåda som är en riktig guldgruva.

Räkenskapsboken ur Hantverkarnas historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Ledarskap och organisation/ Naturkunskap

Vad gör jag om jag blir sjuk?

Vad gjorde de anställda på NK när de blev sjuka? Undersök hur Nordiska Kompaniet förhåller sig till sjukförsäkringsfrågan under 1950-talet med hjälp av artikeln ur deras personaltidning Kompanirullan.
Ta reda på hur du skulle göra om du som anställd blev sjuk i dag. Besök Försäkringskassans hemsida.

Att arbeta dig frisk:

Ta reda på vad tre läkare anser om träningsterapi år 1952. Även denna artikel ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1952: 4 (årgång 26).

Dr Nordwall och sköterskorna på NK:s sjukrum har liksom alla sina kolleger fått mängder av kort och formulär att fylla i och det blir en försvarlig bunt samt mycket skriverier varje dag. Bild ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1955:1-2 (årgång 29) hos Centrum för Näringslivshistoria.

Praktikertjänst – uppstickare inom vård och omsorg:

Praktikertjänst grundades för att underlätta för unga privatpraktiserande läkare och tandläkare. Företaget har startat många nydanande och lyckade satsningar inom vård, tandvård, barnomsorg och missbrukarvård. Trots detta, eller kanske för att det lyckades för bra, förföljdes det länge av politiker. Undersök Praktikertjänsts resa.

Väntrummet, Thules läkarmottagning. Syster Gunnel tar emot. Period: 1950-tal. Deponent: Skandia AB

Fördjupning Företagsekonomi/ Ergonomi/ Naturkunskap/ Ledarskap och organisation

Kroppsrörelse på arbetstid:

Industrigymnastik, pausgympa, kontorsträning, kärt barn har många namn och viljan att få sina anställda att röra på sig har en lång historia. Idag finns friskvårdsbidrag, eller till och med gym på kontoret men tidigare har arbetsgivare fått ta till andra medel för att få sina anställda att röra på sig. Undersök hur kontorsgymnastiken infördes på arbetstid under 1940-talets Sverige.

Gymnastik på taket till Electrolux huvudkontor. Bild ur Electrolux historiska arkiv på Centrum för Näringslivshistoria.

Electrolux var först med pausgymnastik:

Electrolux var det första stora svenska industriföretaget som började med avkopplingsgymnastik under arbetstid 1945. Se filmklippet ur Electrolux filmarkiv nedan där gymnastikinstruktören Fru Maja Carlqvist håller i pausgymnastiken på 5 minuter för Electroluxanställda på fabriken.

Gymnastik på Electrolux i Stockholm, 1945. Film ur Electrolux arkiv/ SVT Öppet arkiv.

Kontorsgymnastik på Ericsson:

Även telekomföretaget Ericsson hade kontorsgymnastik på arbetstid. Undersök artiklar ur LM Ericssons personaltidning Kontakten från åren 1940 – 2012. Jämför artiklar från då och nu. Hur har friskvården sett under åren?

LM Ericssons personaltidning Kontakten finns digitaliserade på telekomföretagets historiska hemsida.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi

Sveriges första stora invandrarentreprenör:

1643 köpte industrimagnaten Louis De Geer Leufsta bruk av kronan. Det fanns förvisso industriidkare i Sverige före De Geer, men hans insatser innebar ett så markant lyft för svensk industri att de markerar ett epokskifte. Ta reda på vem Sveriges första stora invandrarentreprenör var.

Nederländaren Louis De Geer (1587–1652) är Sveriges största entreprenör genom tiderna, i förhållande till den svenska ekonomins dåvarande storlek.