Grumme bättrade på svenskarnas hygien

Med såpa, tvål och stearin skulle kampen mot lort och mörker föras i städernas kyffen. Då kallades Ferdinand Grumme in från Tyskland för att vässa produktionen. Än i dag doftar hans namn fräscht.

Relaterad material: Mannen som skapade Barnängen, Barnängens barntvål, När violdoften kom till Malmö, Det miljömärkta tvättmedlet, Unilevers historiska hemsida – Via:s arkivmaterial, Jakten på superleendet, LUX – en tvål för alla, Rexona friades i marknadsdomstolen, Fräschörens hjälpmedel, Skönhetsindustrin – från moral till ideal, Liljeholmens stearinljus

Instuderingsfrågor

  1. När och varför kom Ferdinand Grumme till Sverige?
  2. Vad låg till grund för den kemisk-tekniska industrin som växte fram?
  3. Vilka förkunskaper hade Ferdinand innan han började arbeta i Sverige?
  4. Vad skedde mellan åren 1865 – 1875?
  5. Hur såg Grummes produktion ut?
  6. Vem var Albin Lenhardtson och varför arbetade han med Grumme?
  7. Vad inträffade när firman gick som bäst?
  8. Vilka stora förändringar gjordes 1911?
  9. Hur pass sanningsenliga var Grummes annonser?
  10. Hur ledde Alf Jörgensen företaget?

Diskussion

Miljövänliga Grumme:

  • Medan Ferdinand Grumme och hans söner på sin tid framhöll produkternas kemiska renhet är det i dag hänsyn till miljön som är det viktigaste säljargumentet. Se på reklamfilmerna om Grumme tvättsåpa och jämför dessa med Grumme tvättsåpas reklam från år 1990 här nedan. Diskutera på vilket sätt denna reklamfilm är före sin tid samt undersök vilka likheter ni finner mellan denna reklamfilm och dagens reklamklipp. Vad anser ni om Grummes marknadsföring?

Fördjupning Företagsekonomi/ Historia/ Teknik/ Naturkunskap/ Samhällskunskap/ Entreprenörskap/ och företagande

Barnängens verksamhet på Södermalm i Stockholm:

  •  Både Liljeholmens stearinfabrik och Barnängen var båda tuffa konkurrenter till Grumme när det begav sig, men vem var mannen bakom Barnängen och varför kom han att kallas för en företagsledare med hjärta?

Grosshandlare Johan Wilhelm Holmström, porträtt taget någon gång på 1880-talet. Bild ur Henkel Nordens arkivdeposition hos Centrum för Näringslivshistoria.

Liljeholmens stearinfabrik:

  • Det är förmodligen inte alla som vet att det var tidningsmannen Lars Johan Hierta (han som grundande Aftonbladet) som startade Liljeholmens stearinljustillverkning, Sveriges första leverantör av ljus som varken osade, rök eller rann. Undersök Liljeholmens stearinfabrik och dess verksamhet som började redan på 1830-talet.

Stöpningsavdelningen för antikljus på Danviksgatan, Stockholm, 1938. Vid sågen finns S. Ahlberg. Foto: C.G. j:r Rosenberg.

Tvålfabriken i Malmö:

  • Det var lördagen den 20 juni 1863 som tysken Meyer Zadig landsteg i Malmö tillsammans med sin 14-årige son Philipp. En kort tid senare hade han byggt upp en framgångsrik affärsrörelse och spridit väldoft till svenskarna. Undersök familjeföretaget Zadigs entreprenöriella resa.

Meyer Zadig och hustrun Friederike, 1878. Bild: Zadigs arkiv på Malmös Stadsarkiv.

Stomatol, Vademecum och Pepsodent – Jakten på superleendet:

  • ”Visa tänderna och vi ska säga dig vem du är”. Ett bländvitt leende har alltid varit en fördel och symboliserat framgång och lycka. För kosmetikabranschen har tandkräm sedan länge varit en lysande affär. Undersök denna bransch genom tiderna.
  • Stomatol blev Sveriges första tandkräm på tub och år 2016 firade tubförpackningen 175 år. Visste du att det var tack vare den, och dess uppfinnare, som vi i dag slipper använda dess föregångare, urinblåsan från en gris? Undersök Stomatoltubens resa.

Fördjupning Samhällskunskap/ Naturkunskap

Hur miljövänliga är dagens kemikalier?

Centralt innehåll

  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. (Naturkunskap 1a1)
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
  • Grundläggande teknikfilosofi: etiska värderingar och genusstrukturer samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks. (Teknik 1)
  • Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion. (Marknadsföring) Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Marknadsföring och säljkampanjer och andra säljfrämjande åtgärder.
  • Sortiment, butiksprofil och kundens uppfattning och butiksupplevelse.
  • Snabbtextning och säljstödsmaterial. (Praktisk marknadsföring 1)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *