Hållbara Wålstedts Textilverkstad

Mary Wålstedt hade konstnärsutbildning från Tekniska Skolan (dagens Konstfack) i Stockholm så att hon skulle bli fårbonde i Dalarna var långt ifrån självklart. Ändå kom Mary och hennes man Lennart med tiden att förse hela hantverkssverige med ullgarn av högsta kvalitet – och räddade dessutom det svenska lantrasfåret från utrotning. Wålstedts ullspinneri, grundat 1918, säljer än i dag ull till hela Sverige.

Relaterad läsning: History Marketing: Så arbetar Skansen för att skapa nya intäkter utifrån kulturarvet de förvaltar, Erika Aittamaa, Lovikka (1892), Den ursvenska hästen, Entreprenörerna bakom Soft Goat, Adam och Daniel Brånby, Woolpower (2010), Märta Måås-Fjetterström, Verkstaden för Svenska Mattor och vävnader (1919)

Relaterad film: Vilken ull är bra till vad?

Instuderingsfrågor

1. Varför blev traditionell bondekultur med folkdräkter, hemslöjd och hantverk omodernt?
2. Vad försökte Arthur Hazelius och Lilli Zickerman förhindra?
3. Vad var deras lösningar och varför?
4. Vart reste Mary Åbom år 1908 och vad växte fram ur den resan?
5. Vem var Lennart Wålstedt och hur kom han att påverka Mary?
6. Vilka frågor väcktes på gården Näbbäcksholen i Dala Floda och varför?
7. Vad var det som var så speciellt med det svenska lantfåret?
8. Vilket beslut tog Gustav Vasa?
9. Vad skedde år 1917 och hur bidrog Mary och Lennart till detta två år senare?
10. Vad var paret Wålstedts ambitioner?
11. Hur kunde man notera att uppmärksamheten växte för verksamheten?
12. Vad inträffade år 1943?

Diskussion

Miljötänk och närproducerat på hållbara Wålstedts:

• ”Nästan samtliga svenska textilkonstnärer under fyra decennier har hämtat sitt material från Wålstedts”. Se Wålstedts filmklipp på Youtube och jämför det med hur och var svenska företaget Soft Goat producerar sitt kashmirull i filmklippet Från get till tröja nedan. Diskutera hur ni tycker att dessa verksamheter liknar varandra och var ni anser att dessa skiljer sig åt.

Se filmen: Från get till tröja. Bildkälla: Soft Goat.

Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande/ Hantverk

Det hållbara familjeföretaget Woolpower:

• Tar man över ett företag brukar man inte alltid ses som en entreprenör. Men entreprenörskap handlar alltid, oavsett hur och när verksamheten startat, om att kunna bedöma vad som måste utvecklas, förändras eller förnyas. Det var utgångsläget även när Adam och Daniel Brånby 2010 köpte företaget Woolpower av sin pappa. Undersök familjeföretaget Woolpowers historia.

Adam och Daniel Brånby , Woolpower, Östersund.

• Erika Aittamaa, en fattig skogsarbetarhustru från byn Lovikka i Tornedalen, skapade 1892 en ullvante med dubbel bård som fick namn efter hennes hembygd. Idag är Lovikkavanten världsberömd, och tillverkas fortfarande i Lovikka. Undersök Erikas entreprenöriella resa.

Erika Aittamaa. Foto Svenskt Porträttarkiv.

Den ursvenska hästen:

• Det var vanligt redan under 1800-talet att dalahästar följde med som ett slags resevaluta när dalfolk gav sig ut på marknadsresor. De små hästarna tog minimal plats i packningen och kunde till exempel fungera som betalning för husrum och mat vid övernattning. I dag är betraktas dalahästen som Sverigesymbol och är känd världen över. Undersök dalahästens femhundraåriga historia.

Dalahästar var populära produkter på presentavdelningen på NK i Stockholm 1956. Bild: Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Skansens grundare – Artur och Sofie Hazelius:

• Makarna Sofi och Artur Hazelius lever i Stockholm under industrialiseringen i det senare 1800-talet. Han är lektor, hon är språkkunnig, konstnärlig och musikalisk. Formade av sin samtid känner de starkt för att bevara det gamla för framtiden och efter en resa i Dalarna 1872 påbörjar de sitt livsverk – Nordiska museet och ett gigantiskt insamlingsprojekt av föremål ur en försvinnande allmogekultur och senare öppnas friluftsmuseet Skansen, även det på Djurgården i Stockholm. Se filmen om makarna Hazelius. (Film av The Chimney Pot på uppdrag av Nordiska museet 2018).

Historien bakom Nordiska museets omfattande samlingar:

• Under resan till Dalarna 1872 ser Artur och Sofi Hazelius hur folkliv, kläder, seder och bruk håller på att ersättas av ett nytt mode och nya traditioner. För att ”bevara minnet av den tid som flytt” startar de ett gigantiskt insamlingsprojekt som genomförs med hjälp av ett stort antal frivilliga. Se filmen Samlingen tar form nedan (Film av The Chimney Pot på uppdrag av Nordiska museet 2018).

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Produkt- och materialkunskap i samband med planering och genomförande. Skissteknik, ritteknik och konstruktion.
• Färg och form. (Hantverk- Introduktion)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)