Han var först med distansundervisningen

1889 startade 29-årige Hans Svensson Hermod en privat språkskola i Malmö – och lade nio år senare till en helt ny undervisningsform: korrespondenskursen. Idag är distansundervisning vanligt, mest tack vare internet och digitala lösningar. Men Hans Svensson Hermod var först i Sverige med att erbjuda distansundervisning i riktigt stor skala – på papper. Idén låg helt rätt i tiden.

Relaterad läsning: Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolan (1993), Anna Whitlock, Skolpionjär (1878), Anna Whitlock bestred matfusketNär även flickorna fick tillträde till våra svenska skolsalarKvinnor var utestängda från en högre utbildningHon gav engelskorna en rejäl utbildningBra utbildning för en bra start,

Relaterad film: Liber Hermods historia

Instuderingsfrågor

  1. Hur testade Hans Svensson Hermod sin affärsidé och vad förstod han tidigt?
  2. Vad startade han tidigt?
  3. Var kan han ha fått sin inspiration av?
  4. Vad kunde Hermods göra år 1897 och varför?
  5. Hur var Hans egna skolgång?
  6. Vad insåg han år 1882?
  7. Hur var det i Sverige under den tid då Hermod startade sin verksamhet?
  8. Vad innebar korrespondenskurs och vilka fick delta?
  9. Vad kom Hans att kalla sin verksamhet år 1903?
  10. Vilka var korrespondensundervisningens stora förtjänster enligt Hans?
  11. Hur går det för verksamheten under 2000-talet?
  12. Vilka olika ägare har den haft genom åren?

Diskussion

Distansundervisning under coronapandemin:

  • Under coronapandemin blev det ett faktum att det nya sättet att kommunicera skulle vara främst via röst- och videotjänster som bl.a. Teams, Zoom, Google Meet och även WhatsApp, Facebook Messenger och Facetime m.fl. Diskutera vad ni anser fungerade och inte med att ha t.ex. distansundervisning via dessa tjänster.

Foto: Skype.

Håll kunskapen vid liv:

  • Diskutera på vilket sätt ni tror att ni bäst kan hålla kunskapen ni lärt er under era skolår vid liv efter avslutade studier.

Icke alla personer hafva efter afslutade studier tillräcklig tid för att studera något större arbete på främmande språk; men hvar och en har tillfälle att använda någon ledig stund till att läsa en kort och intressant uppsats och sålunda underhålla och fullkomna sina i skolan förvärfvade kunskaper.

– Hans Svensson Hermod

När även flickorna fick tillträde till våra svenska skolsalar:

  • Pojkar har utbildats i Sverige sedan medeltiden. Men flickor ansågs länge vara för sköra och osmarta för att utbildas på samma nivå. De skulle även hållas borta från de ”sedliga faror” som kunde finnas på högre lärosäten. Ta del av när Statistiska Centralbyrån berättar hela historien i en ny rapport och diskutera vad ni anser om samskolornas utveckling och vad ni tycker att man måste göra för att bäst utmana och bryta gamla rigida mönster i dagens samhället.

Örebro Kommunala flickskola bildades 1932 efter en sammanslagning av de båda privata statsunderstödda högre flickskolorna Stiftelsen Risbergska skolan och Stiftelsen Nya Elementarskolan för flickor. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Fotoateljé Ebba Sundevall & Co.

Dagens friskolor:
  • Det som på senare tid har kommit att dominera skoldebatten är dagens friskolor. Diskutera kring vad ni anser om dessa och varför ni tror att det har blivit ett hett ämne.

Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Historia

Bergström bakom Internationella Engelska Skolan

  • Barbara Bergström flyttade från USA till Sverige 1968 för att bli NO-lärare i en kommunal skola. Hon blev med tiden alltmer övertygad om att hon skulle kunna skapa en bättre skola om hon fick driva den själv. Undersök hur Barbara grundade Internationella Engelska Skolan i Stockholm som blivit en av Sveriges ledande friskolor.

Barbara Bergström med elever på IES Enskede 2017.

Skolpionjären Anna Whitlock:

  • Anna var en av landets främsta reformpedagoger och grundade en flickskola i Stockholm 1878, vilken omvandlades till en av Sveriges första (samkönade) samskola 1893. Undersök Anna Whitlocks revolutionerande skolundervisning.

Interiör från Whitlockska skolan, till höger vid bordet Anna Whitlock år 1878. Bildkälla Wikimedia Commons.

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *