Handeln under affärstidslagen

Affärstidslagen begränsade fram till 1972 butikernas öppettider. För att kunna erbjuda matvaror vid mer obekväma tider erbjöd många butiker från 1920-talet och framåt varuautomater där man från gatan kunde förse sig med allt från frukt och specerier till strumpbyxor. Följ med till Skanstull där världens största varuautomat en gång låg vid korsningen Ringvägen/Götgatan.

Relaterad läsning: Handel i mörkret, Reglering av öppettider, Ett sekel av nytta med nöje, Torghandel och saluhallar, Handel på öppen yta

Instuderingsfrågor

1. Vad hittade man vid korsningen Ringvägen/Götgatan på 1960-talet?
2. Hur länge har mat i automat funnits i Sverige?
3. Vad var början till varuautomaterna och varför?
4. Vilka varor kunde man köpa vid varuautomater?
5. Var hittade man världens största varuautomat?
6. Hur stor var anläggningen och hur många luckor hade den?
7. Vad hette ägaren till denna varuautomat?
8. När försvann varuautomaternas storhetstid?

Diskussion

Dagens varuautomater:

• I dag finns varuautomater för smått och gott på de flesta tågstationer runt om i landet. Se filmklippet nedan med Edward Blom och fundera över utbudet i dagens varuautomater. Anser ni att det täcker dagens behov eller saknar ni något i sortimentet?

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Branschkunskap inom handel/ Företagsekonomi

• I gamla tider var det av religiösa skäl strängt förbjudet att arbeta på söndagar, sabbatsbrott kallades det, men i övrigt fanns inte mycket till lagstiftning rörande arbetstiderna. År 1909 kom en första mild lag som reglerade butikernas öppettider. Lokala ordningsstadgor kunde också förekomma. Undersök vad affärstidslagen innebar.

Martin Olssons livsmedelsbutik i tunnelbanehallen vid Hötorget var den enda i Stockholm (och i hela Sverige) som fick ha söndagsöppet. Det blev lång kö varje söndag strax före kl. 13, då butiken öppnades. Period: 1953-1955, Kungsgatan, Stockholm. Deponent: Martin Olsson HAB. Motiv-ID: MOL000010

Fördjupning Branschkunskap inom handel/ Historia Samhällskunskap/ Affärsutveckling och ledarskap

Pressbyrån – Sveriges minsta varuhus:

• I över hundra år har Pressbyrån levererat de senaste nyheterna till ett föränderligt Sverige. Kioskluckor utvecklades till moderna butiker. På resan banade företaget även väg för pinnglass, söndagsöppet och inrikesflyg. Ta reda på hur Pressbyrån lyckades undkomma den hårda affärstidslagen och slutligen få den på fall…

Pressbyrån satsade tidigt på att etablera sig vid järnvägsstationer. Bild ur ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. (Samhällskunskap 1a1, 1a2)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn.
• Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Servicekoncept, affärsmodeller och konsumtionstrender.
• Lagar och andra bestämmelser inom olika branscher och områden, till exempel om arbetsrätt och diskriminering.
• Affärsidé, koncept, försäljningskanaler och positionering.
• Säljmiljö, inredning och utrustning i butiker.
• Varudistribution, distributionssystem och leveransprocessen.
• Handelns funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation.
• Konsumtionstrender historiskt och i nutid samt ekonomiska, kulturella, psykologiska och sociala faktorer bakom konsumtionstrender. (Branschkunskap inom handel)
• Metoder för att utforma affärsidé, affärsmål och affärsstrategier utifrån analys av marknaden, målgruppen, kundbehoven och ett företags förutsättningar med hänsyn tagen till ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.
• Metoder för att göra en strukturerad kartläggning och analys av den omvärld ett företag verkar i samt hur ett företag kan påverkas av förändrade förutsättningar.
• Metoder för att välja försäljningskanaler, segment och målgrupper utifrån en kartläggning och analys av marknaden. (Affärsutveckling och ledarskap)