Hennes mönster och design klädde 68-rörelsen

Du har säkert sett hennes verk i böcker, tidningar eller ute på stan utan att veta vem som gjort dem. Sif Öberg var en väldigt produktiv illustratör vars arkiv finns hos Centrum för Näringslivshistoria.

Relaterad läsning: Helena Henschen, Veronica Nygren och Kristina Torsson: Mah-Jong, Från textil- och konfektionsindustri till modeunder, Svenskt mode slog i USA, 1968: Studentrevolution, skolreformer och snabbmat, Katja of Sweden – landets första modeoraklet, Protestsången som blev strandkläder, Mode och kärlek på museum

Föreläsning: Banbrytande klädmärket Mah-Jong

Instuderingsfrågor

1. Vad arbetade Sif Öberg som mellan åren 1957 och 2005?
2. Vad var hennes specialområde?
3. Vilka var Finn Flare och vad tillverkades där?
4. Vilka intressen hade Sif som barn?
5. Vad gjorde Sif som 12-åring vid ett tillfälle?
6. Vad har hon för relation till Beckmans?
7. Vem jobbade hon senare med?

Diskussion

Vad är mode?

• Illustratören och designern Sif Öberg var verksam under en tid då modet gjorde upp med gamla traditioner. Under denna tid växte ett banbrytande anti-mode sig stark som en motreaktion till ett så kallat traditionellt och tråkigt ”tantmode”. Diskutera hur ni ser på dagens utbud av modestilar och trender. Vad är det som gäller i dag och varför tror ni att det ser ut som det gör?

Bildkälla: Reklamannons 2010-tal, ur Nordiska Kompaniets arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Design/ Företagsekonomi/ Marknadsföring/ Entreprenörskap/ och företagande

Banbrytande klädmärket Mah-Jong:

• Mah-Jong, grundat 1966, var klädmärket som klädde 68-rörelsen och som tog avstånd från de trender som följer med mode. Det skulle alltid finnas basplagg för alla typer av kroppar och kläderna skulle vara tillverkade i Sverige. Undersök Mah-Jongs antimode som tog svenskarna med storm.
• Året 1968 associeras i stor utsträckning med studentrevolter och den så kallade 68-vänstern. Majrevolten i Paris blev starten på en vänstervåg som svepte över världen – även Sverige – ofta med studenter som förespråkare. Undersök hur och varför man ville slå sig fri från gamla rigida traditioner och förespråka en friare livsstil.

Kristina Torsson, Helena Henschen och Veronica Nygren år 1967. Foto Carl-Johan De Geer.

Protestsången som blev strandkläder:

• Under tidigt 1970-tal är Tekoindustrin på fallrepet. I Malmö har redan flera av de gamla textiljättarna lagt ner, men innanför de röda tegelväggarna på Malmö Mekaniska Trikåfabrik sjuder aktiviteten fortfarande. Ta reda på hur designern Katja Geiger — Katja of Sweden inspirerades av en progglåt och skapade magi tillsammans med fabrikens skickliga arbetare i ytterligare några år.

Bild: MMT:S arkiv hos Malmö Stadsarkiv.

Den svenska tekoindustrin:

• På 30 år förlorade Borås 25 000 jobb. Staden var beroende av en bransch som nästan utraderades. Men Borås klarade krisen och fortsätter vara Sveriges textila centrum. Undersök hur de lyckades överleva.

”Konfektionspraktik” vid Textilinstitutet i Borås, 1949. Motiv-ID: Teknik- och industrihistoriska arkivet / Tekniska museet (ARK-K1968)

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
• Arbete med hänsyn till miljön, till exempel genom återvinning och källsortering. (Textil design 1)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)