Historien får liv på Skansen

Friluftsmuseet Skansen är inte bara ett populärt turist- och besöksmål – utan dess miljöer är även populära inspelningsplatser. Men inga filmteam kommer in utan att avtala med Helene Winberg, filmkoordinator på Skansen. Som därmed ger den stiftelsestyrda kulturarvsmiljön en intäktskälla i miljonklassen. Helene berättar mer i den här filmen från historiebrukskonferensen History Marketing Summit 2021.

Relaterad läsning: Den ursvenska hästen, Samtidens avbildare, Fönstret mot framtiden, Mannen som spred silver till svenska bord, Konkurrens och kärlek på tivoli

Relaterad film: Artur och Sofi Hazelius, Samlingen tar form

Instuderingsfrågor

  1. När grundades Skansen?
  2. Vad arbetar Helene Winblad med?
  3. Varför är det så unikt?
  4. Vad tyckte Helene var vansinne?
  5. Varför blev Helene utskälld internt?
  6. Hur arbetar Helene?
  7. Vilka samarbetar hon med?
  8. Varför kan reklam vara ”knepig”?
  9. Hur har det sett ut med projekt under coronapandemin?
  10. Vilka får ett nej till samarbete och varför?
  11. Vart kan man filma på Skansen?
  12. Vad lärde sig Helene i England?
  13. Varför skulle Skansens grundare Artur Hazelius ha gillat det Helene gör?

Diskussion

  • De flesta av oss har vid tillfälle besökt Skansen och har då fått ta del av det friluftsmuseet har att bjuda på. Vilka minnen har ni av Skansen? Diskutera vilka intryck ni har fått på plats samt på vilket sätt Skansen är en del av vårt nationella kulturarv.

Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande/ Hantverk

Skansen – en plats där historien får liv:

Skärmdump: skansen.se

Makarna Hazelius:

  • Makarna Sofi och Artur Hazelius lever i Stockholm under industrialiseringen i det senare 1800-talet. Han är lektor, hon är språkkunnig, konstnärlig och musikalisk. Formade av sin samtid känner de starkt för att bevara det gamla för framtiden och efter en resa i Dalarna 1872 påbörjar de sitt livsverk – Nordiska museet och ett gigantiskt insamlingsprojekt av föremål ur en försvinnande allmogekultur och senare öppnas friluftsmuseet Skansen, även det på Djurgården i Stockholm. Se filmen om makarna Hazelius. (Film av The Chimney Pot på uppdrag av Nordiska museet 2018).

Historien bakom Nordiska museets omfattande samlingar:

  • Under resan till Dalarna 1872 ser Artur och Sofi Hazelius hur folkliv, kläder, seder och bruk håller på att ersättas av ett nytt mode och nya traditioner. För att ”bevara minnet av den tid som flytt” startar de ett gigantiskt insamlingsprojekt som genomförs med hjälp av ett stort antal frivilliga. Se filmen Samlingen tar form nedan (Film av The Chimney Pot på uppdrag av Nordiska museet 2018).

Den ursvenska hästen:

  • Under resan till Dalarna väckte även dalahästarna med sina krusmålningar i ”bjärta och onaturliga färger” intresset hos Artur Hazelius. I dag betraktas denna 500-åriga leksak som en Sverigesymbol. Undersök dalahästens historia.

Dalahästar var populära produkter på presentavdelningen på NK i Stockholm 1956. Bild: Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
  • Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
  • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
  • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Produkt- och materialkunskap i samband med planering och genomförande. Skissteknik, ritteknik och konstruktion.
  • Färg och form. (Hantverk- Introduktion)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *