Hon var rallyföraren som startade körskola

I en tid när den kvinnliga rösträtten fortfarande var ung och bilar en relativt ny företeelse på de svenska gatorna var en kvinna bakom ratten något av en sensation. Karin Thunberg var Sveriges första kvinnliga körskole­direktör och en av de främsta rally­förarna.

Relaterad läsning: Kvinnliga taxiförare, Margit Claesson – den första kvinnliga bussföraren, Från droska till Uber, Kvinnors väg till trädgårdsbranschen, Bilsamhället, Nöden är uppfinningarnas moder, Nöd och lust gjorde kvinnor till företagare, Hon gav engelskorna en rejäl utbildning, De vågade, vann och visade vägen

Relaterat filmklipp: Margit Claessons pensionsavtackning (1986)

Instuderingsfrågor

1. Vad gjorde Karin Thunberg som blev en sensation?
2. Vad var det Karin saknade vid tillfället och varför?
3. Vad inträffade senare på hösten 1919?
4. Var och när föddes Karin?
5. Var fick hon följa med sin pappa Ernst till och varför?
6. Varför blev Karin ”hemmadotter” och vad innebar det?
7. Vad kom Karin att starta och varför?
8. Varför möttes detta med skepticism?
9. Vad kom hon att bli och varför ansågs det banbrytande?
10. Vad var det ingen hade väntat sig och vad blev det för följder på det?

Diskussion

Färre kvinnor än män driver företag i dag:

• Under 2015 arbetade 369 000 personer i åldrarna 20 till 64 år som företagare i Sverige – av dem var drygt 30 procent kvinnor.  Kvinnor arbetar ofta inom hårvårdsbranschen, som konsulter eller driver restaurangverksamhet. De har i stor utsträckning även en anställning vid sidan av sitt företagande. Ta del av Statistikmyndigheten SCB:s siffror och diskutera varför det kan tänkas se ut som det gör i dag på 2000-talet.

Skärmdump: scb.se

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi

Kvinnors företagande – i nöd och lust:

• För över 150 år sedan var de svenska storstäderna överbefolkade, smutsiga och fattiga. Hög dödlighet slog hårt mot männen, och kvinnorna fick under denna tid tillträde till arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. En boom som bidrar till att de under andra halvan av 1800-talet till sist får näringsfrihet. Undersök hur svenska kvinnor drev egna näringsverksamheter i nöd och lust och hur de motarbetades av den mansdominerade branschen.

Arbetare vid Münchens bryggeri, ca 1900-tal. Bild ur Carlsberg Sveriges historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Hon var Stockholms första kvinnliga busschaufför:

• Margit Claesson arbetade som konduktör i Stockholm på 1950-talet och fick en dag veta att några kvinnliga kompisar anmält sig till en bussförarutbildning. ”En ann är så god som en ann. Kan dom, kan jag”, tänkte hon och anmälde sig. Undersök när Margit blev Stockholms första bussförare.

Margit Claesson.

Den första kvinnliga taxiföraren i Stockholmstrafiken: 

• ”Fruntimren kommer att få det svårt med fyllona. Men annars går det nog bra.” Med de orden välkomnades de första kvinnliga taxichaufförerna i Stockholm 1956. Undersök Maud Hansson-Fagerbergs resa som första kvinnliga taxiförare i Stockholm.

Den första kvinnliga taxichauffören i stockholmstrafiken, Maud Hansson-Fagerberg, blir avlöst av Sven Jansson efter debuten. Period: 1956. Fotograf: Åke Blomquist.

Centralt innehåll

• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 2)
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1b)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)