Klädkoden – en del av organisationskulturen

Hur var klädkoden för de anställda på Nordiska Kompaniet under 1940-talet? I personalhandboken NK-vett och NK-sätt fick personalen vägledning i varuhusets organisation och system, dess geografi och dess dagliga liv och arbetsrutin.

Relaterad läsning: Bestämmelser för personalens klädsel 1916, Våra välklädda ambassadörer – försäljarnas klädsel på NK år 1960, Kläder som ger trivsel, Det var en gång på NK, Dior klär SAS, Snickers Workwear – en svensk klädsuccé

Instuderingsfrågor

1. Vilken huvudregel gällde för kvinnlig försäljningspersonal, kassörskor och proverskor?
2. Vad gällde för kvinnliga juniorer?
3. Hur såg klädkoden ut för den manliga personalen?
4. Vad hade distributionspersonal i utomhustjänst samt hisskonduktörer och vakter för avlöningsförmån?
5. Vad gällde för både kvinnlig och manlig personal?
6. Hur skulle kunden bemötas i butiken?

Diskussion

• Vad anser ni är syftet med en klädkod på en arbetsplats?
• Tycker ni att den behövs i dag?

Fördjupning Ledarskap och organisation/ Affärsutveckling och ledarskap/ Design/ Entreprenörskap/ och företagande/  Branschkunskap inom handel/ Företagsekonomi/ Historia

Bestämmelser för personalens klädsel 1916:

• Det nyöppnade Nordiska Kompaniet var ett mycket fint varuhus, som 1915 vände sig till de förmögna och de genom kriget nyrika i samhället. Det var inte endast varorna som skulle vara först­klassiga och av högsta kvalitet, utan även personalen vara noga utvald och skulle framträda som kvalitetsmänniskor och därför överlämnades till dem vid deras anställning stränga ordningsregler som gällde uppträdande inom affären och klädseln. Undersök hur dresskoden såg ut för personalen på NK år 1916.

Manulakturavdelningen 1915 – del av Sidenavdelningen: från vänster Berta Ekman, Herbert Lindgren, Emmy Hermanssan, Wahlberg, Ragnar Jahanssan, Erik, Herman Lindgren, Henning Wijk. Bild ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1965:4 (årgång 26) hos Centrum för Näringslivshistoria.

Försäljarnas klädsel på NK år 1960:

• Ta del av hur NK-personalen var klädda år 1960 och jämför det med uppgiften ovan om  arbetsklädseln som gällde när varuhuset slog upp sina portar på Hamngatan.

För manliga försäljare: en vårdad välskräddad blå blazer. För kvinnliga försäljare: en klassisk skjortblusklänning. Bilder ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1960:1 (årgång 34) hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Ledarskap och organisation/ Affärsutveckling och ledarskap/ Historia/ Branschkunskap inom handel/  Företagsekonomi

• Ta reda på vilken organisationskultur som gäller på ett valfritt företag/detaljhandel (ingång t.ex. klädkod). Hur ser du på dessa arbetsvillkor och bestämmelser? Skulle du vilja ändra på någonting?

Centralt innehåll:

• Arbetsledning samt organisations- och personalfrågor, till exempel projektledning, konflikthantering, samarbete, sociala normer och arbetsvillkor.
• Lagar och andra bestämmelser, till exempel om arbetsrätt.
• Säljmiljö, inredning och utrustning i butiker.
• Praktisk butiksdrift. (Affärsutveckling och ledarskap)
• Arbetsuppgifter inom handel och service, däribland försäljning, kundsupport, marknadsföring och varumottagning.
• Logistikens roll i ett handelsföretag samt värdeskapande i distributionskedjan.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation. (Branschkunskap inom handel)
• Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
• Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär. (Ledarskap och organisation)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar. (Design 1, 2)
• Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.
• Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet. (Företagsekonomi 1, 2)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.
• Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. (Entreprenörskap)