Den svenska kollektivtrafiken

Sommaren 1941 – mitt under brinnande världskrig – tog politikerna i Stockholms stadshus beslutet att bygga tunnelbanan. Det gav riktning åt Stockholms utveckling under lång tid framåt.

Relaterad läsning: Regleringar och avregleringar i svenska bussbranschen, Från droska till Uber, Tanken bakom HSB, HSB och miljonprogrammet, Hållbarhet och miljö, Regleringar och avregleringar av i svenska bussbranschen, Autopeden – flugan som aldrig lyfte, Kvinnliga taxiförare, Margit Claesson – den första kvinnliga bussföraren

Instuderingsfrågor

1. Vilket beslut fattades i Stadshuset den 16 juni 1941?
2. Varför var ambitionen med detta beslut ovanlig?
3. Varför uppstod det en debatt?
4. Hur trodde politikern Yngve Larsson att han kunde vinna debatten?
5. På vilket sätt förmedlade Yngve sitt öppningsinlägg?
6. Hur bemötte socialdemokratiska finansborgarrådet Zeth Höglund detta?
7. Vad anser forskaren Daniel Jonsson vid KTH om Yngve Larsson?
8. Hur många bostäder fanns det i Stockholm år 1960?
9. Vad kommer den tredje stora bebyggelsevågen att innebära?

 Diskussion

Dagens persontransport:

• Diskutera vilket sätt ni anser är det bästa att mobilisera sig på i dag.
• Kollektivtrafiken uppmuntras ofta ur miljösynpunkt. Diskutera vilka skillnader dagens kollektivtrafik gör.

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Bostadskrisen i de svenska storstäderna:

• Bostadssituationen i Sverige i början av 1900-talet var svår. Ta reda på vilka åtgärder som vidtogs och hur HSB löste detta.

Tryckta handlingar i digital form:

• Alla debattinlägg som uppstod i Stadshuset när beslutet fattades finns att hitta i form av tryckta handlingarna som digitaliserats och gjorts tillgängliga på Stockholms stadsarkivs webbplats. Ta reda på hur den laddade atmosfären i Stadshuset var och lyssna till debattörerna.

Regleringar och avregleringar i svenska bussbranschen:

• Bussbranschen verkade på en reglerad marknad under flera decennier. Under mellankrigstiden uppstod ett stort antal bussbolag och en ökande konkurrens mellan järnvägarna och bussbolagen uppstod. Flera privata järnvägar i södra Sverige köpte upp bussbolag under 1930-talet. Undersök regleringar och avregleringar i den svenska bussbranschen och hur vi fick en ny kollektivtrafiklag år 2012.

En riktigt gammal buss. På sidoskylten står det ”Befodrar 20 passagerare. Enl KB beslut”. Fotot visar bussägaren A Rosander som 1922 startade busstrafik under namnet ”Malmö Omnibusbolag”. (Ja, skylten är felstavad). Deponent: Gert Ekströms privata arkiv Motiv-ID: Gert030

Den första kvinnliga bussföraren i världen:

• Margit Claesson arbetade som konduktör i Stockholm på 1950-talet och fick en dag veta att några kvinnliga kompisar anmält sig till en bussförarutbildning. ”En ann är så god som en ann. Kan dom, kan jag”, tänkte hon och anmälde sig. Läs om Sveriges och världens första kvinnliga bussförare.

Sveriges och världens första svenska bussförare: Margit Claesson.

Från droska till Uber:

• Det började med skraltiga hästskjutsar på medeltiden. I dag får du GPS-pejlad skjuts med ett knapptryck på mobilen. Men ett är sig likt – taxibranschen har i alla tider kämpat mot regleringar, konkurrens och dålig lönsamhet. Undersök taxibranschens resa.

Den sista hästdroskan går över bron i Uddevalla, år 1950. Deponent: Handelsbanken

Kvinnliga taxiförare:

• ”Fruntimren kommer att få det svårt med fyllona. Men annars går det nog bra…” Med de orden välkomnades de första kvinnliga taxichaufförerna i Stockholm 1956. Undersök hur det var att arbeta som taxiförare och vara kvinna förr.

Den första kvinnliga taxichauffören i stockholmstrafiken, Maud Hansson-Fagerberg, blir avlöst av Sven Jansson efter debuten. Period: 1956. Fotograf: Åke Blomquist

Autopeden – en fluga som aldrig lyfte:

• Visste du att autopeden lanserades redan år 1915? Drygt 100 år senare kom det stora genomslaget och i dag är det flera som mobilserar sig med elsparkscyklar. Här på bilden nedan har vi Lady Norman i London som använde sin i arbetet redan under första världskriget. Undersök autopedens historia.

Foto: Paul Thompson/FPG/ Archive Photos/ Getty Images.

Centralt innehåll

• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. (Samhällskunskap 1a2)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form. (Samhällskunskap 1b)