Kungliga hovleverantörer

Näringslivet har länge låtit kungligheter förgylla sina förpackningar. Men tiden då kungafamiljen syntes på allt från tvålar och rakblad till punschetiketter och cigarrer är definitivt över.

Relaterad läsning: Carl Leopold Berggren, Göteborgs Kex (1988), Mannen som skapade Barnängen, Textilindustrins levande fossil, Augusta Lundin – först med det senaste, Amanda Christensen – flugornas drottning, Estrid Ericson – med känsla för stil, MEA – från militärer till mode, Den revolutionerande symaskinen, Kortleken från Eskilstuna, Marmorhallens konung

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap och företagande/ Marknadsföring

När Göteborgs Kex blev Kunglig hovleverantör:

• Grosshandlare och skeppsredare Carl Leopold Berggren startade 1888 en kexfabrik i Kungälv – för att hans engelska fru skulle fortsätta få bra kex även efter att Sverige infört tullavgifter för keximport från England. I 130 år har nu Göteborgs Kex försett Sverige med klassiker som Guld Marie, Ballerina och Singoalla. Undersök när Göteborgs Kex blev Kunglig hovleverantör.

Carl Leopold Berggren år 1902. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mannen som skapade Barnängen:

• Allt började med ett nytt bläck. När grosshandlare Holmström såg möjligheterna, och sortimentet breddades med tvål och parfym, lades grunden för ett stycke svensk företagshistoria. Men vem var han egentligen? Undersök mannen som skapade Barnängen.

Grosshandlare Johan Wilhelm Holmström, porträtt taget någon gång på 1880-talet. Bild ur Henkel Nordens arkivdeposition hos Centrum för Näringslivshistoria.

En av textilindustrins pionjärer:

• K.A. Almgrens Sidenväveri blev hovleverantör 1844 när företaget sålde tyg till drottning Josefinas klänningar. I dag levererar väveriet fortfarande till hovet och sidentyget vävs på samma vävstolar som användes för över 170 år sedan. Undersök en av textilindustrins svenska pionjärer: K.A. Almgrens Sidenväveri.

Mönstret heter Oscar II, och de små ojämnheterna i väven ger ett nästan tredimensionellt utseende åt tyget. Än i dag tillverkas jacquardvävt siden på samma vävstolar som installerades i mitten av 1800-talet. K.A. Almgrens sidenväveri och museum.

Sveriges första stora modedesigner:

• Hon var hovleverantör, efterfrågad expert och internationellt känd designer. Dessutom en uppskattad arbetsgivare som värnade sina sömmerskors hälsa. Augusta Lundin var en lysande stjärna på 1800-talets modehimmel. Undersök vem Augusta Lundin var.

Augusta Lundin, porträtt från tidskriften Idun, 8 april 1892. Ur Bonnier AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Med känsla för stil:

• Estrid Ericson skapade och styrde inredningsföretaget Svenskt Tenn med en unik fingertoppskänsla. 1928 fick Svenskt Tenn hovleverantörsskap och än i dag räknas butiken till en av Stockholms exklusiva shoppingattraktioner. Undersök Estrid Ericsons entreprenöriella resa.

Estrid Ericson på en bild från 1942. Foto: SVT/TT Nyhetsbyrån.

Kunglig Hovleverantör – en krönt affärsrelation:

• Undersök vad det innebär att vara hovleverantör och hur det har sett ut för svenska företag i den mycket begränsade skaran som kan titulera sig hovleverantör till kung Carl XVI Gustaf.
• Att bli kunglig hovleverantör är en hedersutnämning som tilldelas företag som bevis på att företagets produkter eller tjänster är uppskattade av någon medlem av Kungl. Familjen. Hovleverantörskap beviljas av H.M. Konungen. Undersök hur man ansöker hovleverantörskap och vilka föreskrifter som gäller.

En överdådig dekor med rosor, medaljer, ett älskande par och blomsterkvistar pryder denna tvålförpackning från Barnängens tekniska fabrik. Bolaget började leverera till hovet år 1876, och har sedan dess fått fortsatt förtroende. Henkel Nordens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1, 1a2, 1b)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer.
• Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring. (Marknadsföring)