Kvinnor som blev företagare mot alla odds

Kvinnans plats! Sthlms Kvinnohistoriska välkomnar alla till Münchenbryggeriet och sekelskiftets Stockholm. Här råder febril aktivitet när dalkullor brygger öl till de törstiga stockholmarna. I de framväxande svenska industrierna är många av arbetarna kvinnor. Förhållandena på fabrikerna är tuffa och fackföreningar växer fram för att kämpa för bättre villkor.

Relaterad läsning: De vågade, vann och visade vägen, Nöd och lust gjorde kvinnor till företagare, Distansundervisning med Stockholms Kvinnohistoriska

Centralt innehåll

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv. (Historia 1a1, 1a2)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a1, 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
• Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet. (Företagsekonomi 1, 2)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap) Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning. (Entreprenörskap och företagande)

Diskussion

• Vilka svenska geografiska platser ni förknippar kvinnors företagande med?
• Hur många företagare känner ni till som är kvinnor? Varför tror ni att siffran ser ut som den gör?

Elevuppgifter på Stockholms Kvinnohistoriska hemsida:

Besök hemsidan och lyssna på podden: ”Bryggerskorna organiserade sig”. Lyssna, fundera, analysera och reflektera. Det finns totalt 5 uppgifter att arbeta med.

Hemsida och källa: kvinnohistoriska.se, om kvinnans plats i historien.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap

• Nöden är stor. Stockholm är överbefolkat, smutsigt och fattigt. Hög dödlighet slår hårt mot männen, och kvinnorna får nu tillträde till arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. En boom som bidrar till att de under andra halvan av 1800-talet till sist får näringsfrihet. Undersök hur kvinnor fick möjlighet att starta eget i Sverige.

Mjölkflickor som bär kärl på huvudet. Akvarell, ca 1755-1800 ur Arla Foods historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

• Före 1800-talets näringsfrihetsreformer fordrades i princip tillstånd i varje enskilt fall för att driva näringsverksamhet utanför jordbruket. Detta gällde såväl kvinnor som män, men det var svårare för kvinnor att få tillstånd. Änkor hade däremot rätt att överta mannens affärsverksamhet. Ta reda på vilka kvinnor som blev företagare mot alla odds.