Lär av historien och revisorerna

När skottet föll i Paris, lördagen den 12 mars 1932, var det ingen som hörde. Men när Ivar Kreuger, Sveriges genom tiderna mest kända entreprenör, hittades skjuten i sin säng på Avenue Victor Emanuel III, sände det svallvågor över hela världen. Nu var det upp till revisorerna att bringa ordning i kaoset.

Relaterad läsning: Kreugerkoncernens uppgång och fall, Sviterna av Kreugerkraschen, Ivar Kreuger, Stickorna som erövrade världen, Kreugers pärla på Hamngatan, Filmbranschens ekonomi: Från Kreuger till Netflix, Vi är skyldiga oss själva en HQ-kommission

Diskussion

Entreprenören Ivar Kreuger:

  • Kreuger var Sveriges genom tiderna mest kända entreprenör. Diskutera om det finns något företag i dag som nästan har världsmonopol på en produkt så som Kreuger hade med tändstickor.

Ivar Kreuger. Deponent: SEB.

Fördjupning Historia/ Internationell ekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Ivar Kreuger – Tändstickskungen:

Reklam för Solstickan från 1940-talet. Ur ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Period: 1940-tal Deponent: ICA

Fördjupning Företagsekonomi/ Internationell ekonomi/ Historia/ Redovisning

Lär av historien och revisorerna:

  • Läs Dan Brännströms text nedan och undersök varför Dan lyfter orden från filosofen George Santayana: »Den som inte kan minnas sitt förflutna är dömd att upprepa det«.

Rådslag har en särskild betydelse för mig. Jag kopplar det till mitt tidiga intresse för kultur och sedvänjor hos ursprungsbefolkningen i Nordamerika. När oväntade och utmanande situatio­ner uppstod samlades hövdingarna till rådslag, där lärdomar delades vältaligt inför spetsade öron.

Under åren 2004–18 var jag generalsekreterare i FAR som företräder revisions- och rådgivningsbranschen. Vid flera tillfällen inträffade händelser som triggade rådslag. Ett sådant var när en finanskris blommade ut hösten 2008 efter att investmentbanken Lehman Brothers kraschat. Osäkerheten spred sig och det krävdes extraordinära överväganden inför 2008 års bokslut. Det var dessutom första gången som IFRS (International Financial Reporting Standards), med sin komplexa redovis­ning, skulle tillämpas under en brinnande finanskris. I december 2008 samlades därför landets tyngsta revisorer till ett unikt rådslag på FAR. Hur skulle revisorn förhålla sig till all denna osäkerhet? Slutsatserna från rådslaget dokumenterades och låg till grund för ett proaktivt agerande utan avkall på kritisk gransk­ning. Revisorerna kunde därmed bidra till att de svenska företagen lättare tog sig igenom den värsta finanskrisen sedan 1930-talet.

Dan Brännström, Generalsekreterare- i FAR 2004 – 18 och numera verksam som rådgivare och styrelseproffs. Foto: Carl-Henrik Trapp

Varje kris är unik och skapar sin egen agenda, men det är ändå värdefullt att sammanfatta och dokumentera erfaren­heter. Dessvärre sker det inte alltid. Jag argumenterade länge för att regeringen skulle tillsätta en oberoende kommis­sion efter turerna kring HQ Bank 2010, särskilt som de rättsliga processerna inte utmynnade i någon tydlig vägledning. Uppgiften för kommissionen hade varit att klarlägga det faktiska förloppet, räta ut uppmärksammade frågetecken och gå i klinch med Finansinspektionens beslut att stänga banken. Det blev aldrig någon HQ-kommission, och därför fick vi heller inte någon samlad berättelse som grund för det lärande som HQ-fallet borde gett upphov till. I bakgrunden ekar orden från filosofen George Santayana: »Den som inte kan minnas sitt förflutna är dömd att upprepa det«.

Kommissioner i all ära, men varje verksamhet behöver också bygga en egen berättelse genom att dokumentera sin utvecklingsspiral. Vilka är människorna i verksamheten? Hur utvecklas produkterna och tjänsterna? Och hur ser det finansiella utfallet ut? Till bilden måste även det osäkra i och runt verk­samheten fogas, för här ruvar många lärdomar. Tänk att kunna följa till exem­pel Kreugerkoncernens, eller varför inte Spotifys, utveckling och ekonomi från allra första början. Det blir förstås extra spännande att parallellt ta del av revi­sorns iakttagelser och slutsatser. Sådana berättelser är till stor nytta för verksam­heten själv men också för eftervärldens lärande.

En sak är säker – det finns potential för ett bättre samlat lärande inom det företagsekonomiska området. Här är vi många som kan bidra, men hur ska det gå till i praktiken? Jag tror att det är dags för ett gammaldags rådslag.

Ur Företagshistoria 2022:1

Text: Dan Brännström

Centralt innehåll

  • Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet.
  • Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens redovisning.
  • Grundläggande företagsekonomiska begrepp med särskild betoning på redovisning.
  • Redovisningsprinciper samt lagar, normer och praxis som styr redovisningens utformning. (Redovisning 1, 2)
  • Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. (Internationell ekonomi)
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
  • Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Finansieringsfrågor.
  • Företagsekonomiska begrepp och metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning. (Entreprenörskap och företagande)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.