Tre kurskamrater från Konstfacks textillinje gick 1966 ihop och startade klädbolaget Mah-Jong. De gjorde färgstarka plagg som lockade unga medvetna klädkonsumenter, och hade dessutom en tydlig hållbarhetsfilosofi och politisk agenda med sitt företagande. Efter tio framgångsrika år lades bolaget ned – men kläderna och arbetssättet lever fortfarande vidare.
Relaterad läsning: Från Mah-Jong till Vamlingbolaget, Mah-Jong – Tygprover som vittnar om tiden, Katja of Sweden – Protestsången som blev strandkläder, Tekokrisen knäckte inte Borås, Märta Måås-Fjetterström, Verkstaden för Svenska Mattor och Vävnader (1919)
Relaterad föreläsning: Mah-Jong – antimode
Diskussion
1972 hade Mah-Jong reklamplatser i tunnelbanan:
- Vietnamkriget pågick och i en aktion för att visa sin avsky för USA och sitt stöd för FNL (Sydvietnams nationella befrielsefront) tog Mah-Jong ner sina egna reklamaffischer för kläder och ersatte med bilder på vietnamesernas gerillakamp och skadade civilbefolkning. Samtidigt uppmanade man de svenska tunnelbaneresenärerna att stödja FNL genom att delta i demonstrationer mot kriget och sätta in pengar på FNL:s postgirokonto. Diskutera vad ni anser att antimode är i dag.
Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Företagsekonomi/ Ledarskap och organisation/ Design/ Textil design/ Historia/ Samhällskunskap
Från Mah-Jong till Vamlingbolaget:
- Hos Kristina Torsson finns kreativitet, entreprenörskap och ideologisk övertygelse i lycklig förening. Att mode som kulturuttryck ofta speglar nya samhällsföreteelser är i dag ett erkänt faktum. Inte sällan har mode dessutom blivit tolk för politiska uppfattningar och ställningstaganden. Ta del av intervjun med Kristina Torsson – en av medgrundarna till Mah-Jong.
Protestsången som blev strandkläder:
- Under tidigt 1970-tal är Tekoindustrin på fallrepet. I Malmö har redan flera av de gamla textiljättarna dukat under, men innanför de röda tegelväggarna på Malmö Mekaniska Trikåfabrik sjuder aktiviteten fortfarande. Ta reda på hur designern Katja Geiger — Katja of Sweden — skapade magi tillsammans med fabrikens skickliga arbetare i ytterligare några år.
Den svenska tekoindustrin:
- På 30 år förlorade Borås 25 000 jobb. Staden var beroende av en bransch som nästan utraderades. Men Borås klarade krisen och fortsätter vara Sveriges textila centrum. Undersök hur de lyckades överleva.
Centralt innehåll
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
- Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
- Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
- Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
- Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
- Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
- Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. (Ledarskap och organisation)
- Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
- Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
- Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
- Arbete med hänsyn till miljön, till exempel genom återvinning och källsortering. (Textil design 1)
- Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
Dela med dig av dina tankar