Manligt mode – en okänd historia

Lars Magnus Ericsson startade ett blivande världsföretag och nådde stor framgång under sin livstid, men i sin personliga framtoning anammade han den lågmäldhet och korrekthet som präglade det sena 1800-talets manliga klädsel. Han kan sägas vara typisk för hur män ofta klädde sig under denna period – de följde tidens mode men utan personliga inslag.

Relaterad läsning: Amanda Christensen – Flugornas drottning, Sörmans – välklätt i fyra generationer, Fokus på NKs Franska, Sveriges modegigant mot nya mål, Mah-Jong – antimode, Din klädsel i arbetet

Diskussion

Herrmodet i vår tid:

• Vad tror ni L M Ericsson skulle tycka om dagens mer individuella herrmode? Diskutera och ge exempel på hur sociala medier påverkar utbudet av dagens herrmode.

Harry Styles. Foto Variety är 2020.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Design

Manligt mode – en okänd historia:

• Ta del av intervjun som vi gjorde med författaren Ingrid Giertz-Mårtenson, som är aktuell med boken manligt mode – en okänd historia (Bokförlaget Langenskiöld 2022).

Vad är det kring manligt mode som är så okänt att du ville skriva en bok?

– Mode associeras mest med kvinnligt mode och mycket har redan skrivits om kvinnlig modehistoria. I boken visar vi att männens sätt att klä sig var lika viktigt som för kvinnor, fram till slutet av 1700-talet. Sedan kom upplysningen och en politisk omställning som gjorde att borgaren trädde fram. Där förändrades allt. Det blev en reaktion mot överklassen där borgaren skulle klä sig korrekt och enkelt med en svart rock.

Varför porträtteras entreprenören L M Ericsson i boken?

– Han är ett exempel på en man som inte alls är intresserad av kläder men som alltid klädde sig korrekt, som en typisk 1800-talsman. Han skulle se ut som den han ville vara – en framgångsrik entreprenör. I boken porträtteras också två män som klädde sig mer individuellt under samma tid – Anders Zorn och August Strindberg. Med sina konstnärliga yrken rörde de sig också i helt andra kretsar.

Finns det något som kan sägas vara typiskt för hans tid och samhällsklass när det gäller mode?

– Skillnader mellan klasserna syntes inte lika mycket som tidigare när det handlar om hur män klädde sig. Bland kvinnor däremot var det fortfarande stora skillnader mellan samhällsklasserna. Det är också vid den här tiden som mode börjar associeras mer med kvinnor.

Vad tror du LM Ericsson skulle tycka om dagens mer individuella herrmode?

– Även om han ville vara korrekt var han inte stel och han hade säkert följt med utvecklingen om han levde i dag. Men kläderna var inte det viktigaste för honom, det var viktigare att utveckla ny teknik. Han hade nog anpassat sig till omgivningen
och sett ut som andra som till exempel jobbar inom it.

Vilket avtryck hoppas du på att boken ska lämna?

– Jag hoppas att man ska förstå att manligt mode är en viktig del av kulturuttrycket. Modets utveckling har alltid varit, och är fortfarande, en viktig del då man studerar historia. Om man kan identifiera och tidsbestämma kläderna på en bild så kan man oftast även komma fram till ungefär när bilden är framställd. Det är ett enormt ämnesområde och vi kan inte berätta allt i en bok, men jag hoppas att den ska väcka nyfikenhet och debatt så att fler tittar på det här området.

Modehistorikern Ingrid Giertz-Mårtenson. Foto: Martin Petersson.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Design/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Flugornas drottning:

• Amanda Christensen lärde svenska män klä sig mer färgglatt och var en föregångare när det gäller arbetsgivaransvar. Undersök hennes entreprenöriella karriär och hur hennes herrflugor gjorde succé inom det svenska herrmodet på 1800-talet.

Din klädsel i arbetet:

• Arbetsklädseln kan se olika ut beroende på vilken tidsperiod det gäller och vad du arbetar med. Undersök hur klädkoden var för de anställda på Nordiska Kompaniet under 1940-talet och ta del av personalhandboken NK-vett och NK-sätt där personalen även fick vägledning i varuhusets organisation och system, dess geografi och dess dagliga liv och arbetsrutin.

Anställda på NK iklädda likadana kläder; mörk kjol, vit skjorta med rutig rosett kring halsen och mörk mössa med NK-emblem. Herrvecka, april 1948. Foto: Erik Holmén.