Mannen bakom kontorsvarujätten Esselte

Det finns entreprenörer som gör revolutionerande uppfinningar. Men entreprenörer som boktryckaren Peder Herzog inför ny teknik eller nya arbetssätt som för utvecklingen framåt. Under förra sekelskiftet ledde han bokbinderiet in i massproduktionens värld. På kort tid blev Herzog en av sin tids rikaste, och det han skapade lever kvar i kontorsvarujätten Esselte.

Relaterad läsning: Minnen från ett grafiskt hus, Esselte, Samtidens avbildare, Skråväsendet avskaffades 1847 men hantverket lever, Svanströms – med hjärtat på rätt ställe, Jarl och Evy Andersson, Kinnarps (1942), Plugga med Företagskällan: Näringsfriheten

Instuderingsfrågor

  1. Vad gjorde Peder Herzog för att få sitt gesällbrev?
  2. Varför bytte han sitt förnamn från Moses till Peder?
  3. Vad skedde år 1946?
  4. På vilka sätt förändrades det svenska samhället under denna period?
  5. Hur gjordes pappersmassa på denna tid och varför blev den massproducerad?
  6. Vad anställdes Peder som när kan kom tillbaka till Stockholm?
  7. Vad inträffade år 1862 och varför?
  8. Varför kunde Peder hålla en hög produktionstakt?
  9. Hur marknadsförde han sig?
  10. Vilka blev hans kunder?
  11. Vad var Peder öppen för och varför blev det lönsamt i längden?
  12. Vad behövde många av de företag som startades på den tiden?

Diskussion

Invandrare som hjälpt att bygga Sverige:

  • 1862 startade Peder Herzog ett eget bokbinderi, men först med en annan ägare på pappret eftersom han som utlänning inte fick driva företag i Sverige. Vilka invandrade företagare som känner ni till? Botanisera bland alla dessa entreprenörer som hjälpt att bygga Sverige och diskutera vilka hinder ni tror att invandrade företagare stöter på idag.

Grundarna bakom Truecaller: Alan Mamedi och Nami Zarringhalam.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Teknik/ Historia/ Företagsekonomi

Minnen från Esseltehuset:

  • Endast det mest moderna skulle finnas i Esseltehuset, då det togs i bruk i början av 1930-talet. Det gällde både inredning, maskiner och arbetsmetoder i det stora tryckeriet. Ta del av minnen från det berömda Esseltehuset.

Esseltehuset med alla sina neonskyltar år 1936. Esselte bildades genom sammanslagning av ett flertal olika företag inom tryckeri- och bokbinderibranschen. De flesta namnen blev som synes kvar som dotterbolag eller varumärken. Några enstaka andra hyresgäster som Skidfrämjandet och Bofors har även släppts in. Esseltes historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Svanströms – med hjärtat på rätt ställe:

  • Om mannen bakom kontorsvaruhuset Svanströms levt i dag, skulle han sannolikt beskrivas som en framgångsrik företagsledare. Men även som entreprenör, visionär, filantrop och kanske också feminist. Undersök vem mannen bakom Svanströms var och vilka visioner och affärsidéer han hade.

Butiken Svanströms på Hamngatan 8 i Stockholm 1938. Ur Esseltes arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Aftonbladets grundare:

  • Lars Johan Hierta var en av landets ledande företagare: Han köpte ett boktryckeri 1829 och året därpå grundade han landets första moderna dagstidning, Aftonbladet. Undersök Lars Johan Hiertas entreprenöriella resa.

Lars Johan Hierta.

Samtidens avbildare:

  • 1846 beviljades kvinnor samma hantverksrätt, samt en begränsad handelsrätt, som män. Det banade väg för en helt ny affärsmöjlighet för kvinnor: porträttfotografering. Undersök hur dessa entreprenörer drev sin näringsverksamhet i början på näringsfrihetens tid.

Självporträtt av Mathilda Ranch i sin studio i Varberg, cirka 1900. Bildkälla: Hallands kulturhistoriska museum.

Centralt innehåll

  • Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel och administration)
  • Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
  • Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
  • Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a1, 1a2, 1b)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.