Movieboxen blev hemmatittarnas räddning

Under 1980-talet blev hemvideo ett begrepp. Och alla de som inte hade egen videospelare kunde hyra en när de ändå plockade upp sin hyrfilm. Movieboxen var under dessa år ofta hemmatittarnas räddning.

Relaterad läsning: De tog Nintendo NES till Sverige, Spotify förändrade musikbranschen, Från bio till streaming, Den svenska filmindustrin 100 år, Esseltes historia

Relaterad film: Movieboxen – en video för alla

Instuderingsfrågor

  1. Vad var företaget Esselte känt för?
  2. Vad utvecklade Esselte Video på 1970- och 1980-talet?
  3. Vad anklagades Esselte för under denna period?
  4. Vad var finessen med Moviebox?
  5. Varför var japanska företaget Funai skeptiska?
  6. Vad inträffade i slutet på 1980-talet?
  7. På vilket sätt hårdnade konkurrensen om svenskarnas fritid på 1990-talet?

Diskussion

  • I dag noterar vi en skiftning i vår konsumering, där prylar och fysiska ting ersätts av digitala egendomar och öppnar dörrar för nya virtuella platser som streamingtjänsterna Spotify, Netflix m.fl. Varför tror ni att det har blivit så? Diskutera vilka nya tittar- och lyssnarbeteenden ni tror vi kan tänkas ha framöver och varför.

Fördjupning Film- och tv-produktion

Från bio till streaming:

  • Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid, och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv. Undersök hur filmproduktion och distribution samverkar.
  • Undersök hur streamingtjänsten Spotify förändrade musikbranschen.
  • SF Studios firade 100 år som filmbolag 2019. Sedan 1919 har SF Studios varit ett ledande nordiskt filmbolag som har producerat och distribuerat några av filmhistoriens främsta verk och arbetat med några av de största talangerna i branschen. Besök SF-studios historiska hemsida och ta del av arkivmaterial som finns bevarat där.

SF Studios 100 år. Historisk hemsida gjord av Centrum för Näringslivshistoria med hjälp av SF Studios arkiv även den hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Samhällskunskap/ Film- och tv-produktion/ Journalistik, reklam och information

Videovåldsdebatten:

  • I ett uppmärksammat inslag i tv­-programmet Studio S attackerade lärarförbund och föreningen Hem & Skola de förlag som befattade sig med videoverksamhet och inte städade bort just våldsfilmer. Se filmklippet om »Videovåldsdebatten« på Studio S.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi

Japanska Nintendo NES:

  • Japanerna var skeptiska till idén att hyra ut videospelare, men eftersom Esselte hela tiden la nya ordrar och visade starka resultat gav Funai ensamrätt till Esselte för spelaren på den europeiska marknaden. Undersök hur videospelskonsolen Nintendo NES släpptes i Sverige.

Foto: Bergsala AB

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Historia

Det anrika företaget Esselte:

  • Endast det mest moderna skulle finnas i Esseltehuset då det togs i bruk i början av 1930-talet. Det gällde både inredning, maskiner och arbetsmetoder i det stora tryckeriet. Undersök Esseltes historia.

Esseltehuset med alla sina neonskyltar år 1936. Esselte bildades genom sammanslagning av ett flertal olika företag inom tryckeri- och bokbinderibranschen. De flesta namnen blev som synes kvar som dotterbolag eller varumärken. Några enstaka andra hyresgäster som Skidfrämjandet och Bofors har även släppts in. Esseltes historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

  • Grundläggande kommunikationsvetenskapliga metoder och teorier, till exempel envägskommunikation, tvåvägskommunikation eller intermedialitet, med fokus på kommunikationsprocessens olika steg.
  • Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp.
  • Olika former av marknadsundersökningar och publika undersökningar, till exempel segmentering, tracking, konsumentpaneler och tittar- och läsvärdesundersökningar, i relation till olika typer av medier. (Journalistik, reklam och information 1, 2)
  • Distribution och offentliggörande av produktioner.
  • Orientering om hur man skriver manus för spelfilm, tv eller dokumentärfilm.
  • Orientering om olika genrer och stilar genom film- och tv-historien.
  • Förutsättningar för produktion för public service jämfört med reklamfinansierade medier. (Film- och tv-produktion 1)
  • Publicering på olika distributionsplattformar, bildformat och bildupplösningar.
  • Kostnadsramar för produktioner, vad det innebär att arbeta inom givna tidsramar och på vilket sätt det påverkar kvaliteten. (Film- och tv-produktion 2)
  • Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
  • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. (Samhällskunskap 1a2)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *