När antimodet kom till Sverige

Mah-Jong, grundat 1966, var klädmärket som klädde 68-rörelsen och som tog avstånd från de trender som följer med mode. Det skulle alltid finnas basplagg för alla typer av kroppar och kläderna skulle vara tillverkade i Sverige. Följ med till Kungsgatan 59 där ett banbrytande anti-mode lockade en stor skara kunder.

Relaterad läsning: Helena Henschen, Verinica Nygren och Kristina Torsson, Mah-Jong (1968), Från Mah-Jong till VamlingbolagetMah-Jong – Tygprover som vittnar om tidenKatja of Sweden – Protestsången som blev strandkläderTekokrisen knäckte inte BoråsMärta Måås-Fjetterström, Verkstaden för Svenska Mattor och Vävnader (1919)

Relaterad föreläsning: Mah-Jong – antimode

Instuderingsfrågor

  1. Vad tog Mah-Jong avstånd från och varför?
  2. Vad inspirerade grundarna?
  3. Varför blev grannarna på Sveavägen missnöjda med butikens husfasad?
  4. Hur tyckte Veronica om medgrundaren Kristina Torssons vision?
  5. Vad innebar Kristinas vision för företaget?
  6. Varför döptes företaget till Mah-Jong?
  7. Vad hade butiken på Sveavägen för utbud?
  8. Vad hade Mah-Jong för banbrytande målbild i postorderkatalogen från år 1972?
  9. Varför skulle kläderna produceras i Sverige?
  10. Vad satte den svenska tekokrisen stopp för?

Diskussion

1972 hade Mah-Jong reklamplatser i tunnelbanan:

  • Vietnamkriget pågick och i en aktion för att visa sin avsky för USA och sitt stöd för FNL (Sydvietnams nationella befrielsefront) tog Mah-Jong ner sina egna reklamaffischer för kläder och ersatte med bilder på vietnamesernas gerillakamp och skadade civilbefolkning. Samtidigt uppmanade man de svenska tunnelbaneresenärerna att stödja FNL genom att delta i demonstrationer mot kriget och sätta in pengar på FNL:s postgirokonto. Diskutera vad ni anser att antimode är i dag.

Bild ur Mah-Jongs första produktkatalog från år 1972. Ur Mah-Jongs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Företagsekonomi/ Ledarskap och organisation/ Design/ Textil design/ Branschkunskap inom handel/ Historia/ Samhällskunskap

Från Mah-Jong till Vamlingbolaget:

  • Hos Kristina Torsson finns kreativitet, entreprenörskap och ideologisk övertygelse i lycklig förening. Att mode som kulturuttryck ofta speglar nya samhällsföreteelser är i dag ett erkänt faktum. Inte sällan har mode dessutom blivit tolk för politiska uppfattningar och ställningstaganden. Ta del av intervjun med Kristina Torsson – en av medgrundarna till Mah-Jong.

Bildtext: Kristina Torsson. Foto: Vamlingbolaget.

Protestsången som blev strandkläder:

  • Under tidigt 1970-tal är Tekoindustrin på fallrepet. I Malmö har redan flera av de gamla textiljättarna dukat under, men innanför de röda tegelväggarna på Malmö Mekaniska Trikåfabrik sjuder aktiviteten fortfarande. Ta reda på hur designern Katja Geiger — Katja of Sweden — skapade magi tillsammans med fabrikens skickliga arbetare i ytterligare några år.

Groovy. 1973 hade blomsterkraften fortfarande en del lockelse kvar. Fred och natur var på tapeten, åtminstone för Katja of Sweden. Bild: MMT:s arkiv hos Malmö Stadsarkiv.

Den svenska tekoindustrin:

  • På 30 år förlorade Borås 25 000 jobb. Staden var beroende av en bransch som nästan utraderades. Men Borås klarade krisen och fortsätter vara Sveriges textila centrum. Undersök hur de lyckades överleva.

”Konfektionspraktik” vid Textilinstitutet i Borås, 1949. Motiv-ID: Teknik- och industrihistoriska arkivet / Tekniska museet (ARK-K1968)

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
  • Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
  • Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. (Ledarskap och organisation)
  • Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
  • Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
  • Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
  • Arbete med hänsyn till miljön, till exempel genom återvinning och källsortering. (Textil design 1)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation.  (Branschkunskap inom handel)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *