Hur var det att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats? Lena Engström Englin, museipedagog, berättar om Aseafruarnas klubb. Dessutom berättar hon om kvinnor som arbetade på Asea och om interna inlägg som väckte starka känslor och bemöttes med vad som idag skulle ha klassats som trakasserier.
Relaterad läsning: Hemmafruarna som utgjorde en del av företaget, Unga Britta på ASEA, Den stora olyckan på ASEA, När ASEA skulle räddas, Med makt och ansvar
Instuderingsfrågor
- Varför är det bra att ASEA-männen är gifta?
- Vad bildas år 1938?
- Vad innebär det i praktiken?
- Vad görs under andra världskriget?
- Vad bildas år 1940?
- Hur såg hierarkin ut?
- Vad var Vi Aseater?
- Vad innebar det att ”Aseafrun har ordet”?
- Vad hände år 1945?
- Varför väckte ”Fru Olséns brandfackla” starka känslor?
- Vad skulle vi i dag kalla reaktionerna kring Monica Olséns uttalande?
Filmen är inspelat den 14 juni 2021 i Västerås. Arrangör: Västmanlands läns museum i samarbete med Utbildningsradion (UR).
Diskussion
Diskutera kring Monica Olséns artikel:
- Varför tror ni att artikeln kom att kallas ”Fru Olséns brandfackla”?
- Håller ni med om Olséns uppmaning till den svenska mannen?
- Läs utdraget ur artikeln Hemmafruarna som utgjorde en del av företaget nedan. Jämför tiden då artikeln skrevs med i dag och diskutera om ni tror att Maria Olsén skulle anses som ”den farliga frun” i dag.
Utdrag ur artikeln: Hemmafruarna som utgjorde en del av företaget.
Fördjupning Historia/ Företagsekonomi/ Ledarskap och organisation
Film om unga Britta anställd på ASEA:
- 1936 börjar 18-åriga Britta arbeta på lindningen på Asea. Följ med museipedagogen Lena Engström Englin som återberättar Brittas minne från tiden på Asea.
Film inspelat den 14 juni 2021 i Västerås. Arrangör: Västmanlands läns museum.
Centralt innehåll
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1)
- Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv. (Historia 1a2)
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1b)
- Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
- Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
- Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)
- Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
- Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering. (Entreprenörskap och företagande)
- Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
Dela med dig av dina tankar