När elen kom till Sverige

Genom elektrifieringen förändrades förutsättningarna för industri, jordbruk och företagande. Tack vare många svenska uppfinningar och innovativa samarbeten, och den goda tillgången på vattenkraft, har svenska företag varit föregångare inom det här området.

Relaterad läsning: Väldiga investeringar i vattenkraft, På jakt efter alternativ energi, Motstånd mot kärnkraft, Energihistorik, Så fick Sverige Vindkraftverk, Innan Vattenfall fanns, Jonas Wenström – ett bortglömt geni, Elen ändrade folks vardag

Centralt innehåll

Gymnasiet:

  • Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
  • Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
  • Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering. (Teknik 1)
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning. (Entreprenörskap och företagande)
  • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. (Naturkunskap 1b, 1a1)
  • Förnybara energikällor: sol, vind, våg, värmepump, energigaser, biobränslen samt alternativa drivmedel för fordon. (Energiteknik 1)
  • Förnybara energikällor, till exempel bioenergi, solenergi, vindkraft och vågkraft. Naturliga värmekällor och värmepumpar. Förnybar energi för fordonsdrift. (Förnybar energi)
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1b, 1a2)

Högstadiet:

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. (Fysik)
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.
  • Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. (Teknik)
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. (Historia)
  • Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. (Geografi)

Instuderingsfrågor

  1. Vilka områden elektrifierades i slutet på 1800-talet?
  2. Varför blev elektriciteten en intressant energikälla i Sverige?
  3. Vad innebar utvecklingsblock?
  4. När blev hela landsbygden elektrifierad?
  5. Vilka svenska kraftbolag fanns det på 1930-talet?
  6. Vad beslutade riksdagen?
  7. Vad skedde efter andra världskriget?
  8. Varför började kritiska röster att höjas under 1960-talet?

 Diskussion

  • Diskutera om vilka hållbara energilösningar det finns i dag och vad ni anser om förnybar energi. 

Fördjupning Högstadiet: Fysik/Teknik/Historia, Gymnasiet: Teknik/Entreprenörskap/ och företagande/Historia

Den svenska ingenjören Jonas Wenström:

  • I slutet på 1800-talet fanns ett avgörande problem med elektriciteten: Likström kunde driva motorer, men inte överföras några längre sträckor och växelström kunde åt andra sidan transporteras långa sträckor. Den svenska ingenjören Jonas Wenström var en av dem som 1890 lyckades formulera svaret på denna gåta: trefastekniken. Ta reda på hur han löste det.

Jonas Wenström – ett bortglömt geni:

Jonas Wenström.

Filmen om Jonas Wenström:

  • Han var uppfinnare inom elektroteknik som kallades ”den svenske Edison” och hans elektriska generator blev grunden till storföretaget ASEA. Se på filmen om Jonas Wenström och besvara frågorna.
  1. Vad inträffar på en bal på Sankt Paulsgatan 31 i Stockholm i slutet på 1800-talet?
  2. Vad drabbas Jonas av i sina ungdomsår?
  3. Vilka namn fick Jonas första skapelser?
  4. Varför kom han att kallas för den svenske (Thomas) Edison?
  5. Vad inträffar år 1882?
  6. Vilket patent söker Wenström år 1889?
  7. Hur lade han grunden till företaget ASEA:s framgång?

Genombrott i hushållen när elen kom:

  • Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna. Följ med två husmödrar i en elreklam från 1940-talet. Undersök hur hushållen skiljer sig åt och hur arbetssysslorna ser ut mellan dessa husmödrar.

Fördjupning Gymnasiet: Affärsjuridik/Entreprenörskap/och företagande

Från idé till marknad:

Hur lång tid tar det att få ett patent och hur går en tillväga med att få ett patent på sin uppfinning? Ta reda på vad immaterialrätten innebär på Patent- och registreringsverket (PRV)

Skärmdump: prv.se

Fördjupning Högstadiet: Geografi/Teknik, Gymnasiet: Naturkunskap/ Energiteknik/ Förnybar energi

På jakt efter alternativ energi:

Investeringar i vattenkraft:

  • Under och efter andra världskriget steg efterfrågan på elektricitet dramatiskt. Alla prognoser slogs. Ta reda på hur vattenkraften fick byggas ut i en rasande takt och varför man har Vattenfall att tacka för detta.

Så fick Sverige vindkraft:

  • Vindkraften var länge baktalad i Sverige – men om snart kan vindkraften stå för en tredjedel av Sveriges elproduktion. Börsnoterade bolaget Eolus ligger bakom många av landets stora vindkraftparker och grundaren Bengt Simmingsköld har varit med ända sen pionjärtiden för mer än 40 år sen. Undersök hur Sverige fick vindkraft.

Tack vare ett statligt stöd kunde Eolus Vind bygga sina första vindkraftverk i Grönhögen på södra Öland 1991, på tidigare kommunägd mark. Foto: Helmuth Petersson.

Fördjupning Gymnasiet: Naturkunskap/ Samhällskunskap, Högstadiet: Geografi

Kärnkraftens risker:

  • Kärnkraftsfrågan har kantats av politiska motsättningar, både mellan partier och inom partier. Den har också kantats av många beslut och utfästelser, som senare övergavs. Undersök varför det inneburit stor ovisshet och osäkerhet för kraftproducenter som Vattenfall.
  • Frågan om vad man ska göra med avfallet från kärnkraftverken har länge varit ett problem för branschen och i Sverige har lett till att ett bolag skapats för att ansvara för denna fråga, Svensk Kärnbränslehantering AB. Gå in på deras hemsida och undersök hur arbetet med slutförvaring av kärnbränslet ser ut.
  • Undersök hur energidebatten ser ut idag. Diskuteras det fortfarande om nedläggning av kärnkraften och vilka är i så fall alternativen?

Bildtext: Demonstrationer mot kärnkraft i Sverige, 1979. Deponent: Vattenfall.

Dela med dig av dina tankar